ukulelemorfar

Recensenter är roliga. Enligt DN i onsdags var musiken på The Arks nya, men tidningen som hängde med inte mycket att ha. 4 av 6 blev betyget. SvD tyckte att musiken var dålig, men tidningen bra. 3 av 6. GP var lite mitt emellan, 3 av 5. Alla var dock eniga om att Timotejs CD är ett hastverk och helt undermålig.

Sa helt fel saker på ett heldagsseminarium i Vänersborg. Jag trodde jag anmält mig till en dag om community art, och jag var nyfiken på begreppet. Det visade sig att det mest skulle handla om dans, men inte polska, vals eller tango, nej sådan där modern kreativ dans. I gruppdiskussionen på eftermiddagen råkade jag haspla ur mig att dans för mig är när det finns ett visst samband mellan musikens rytm och dansarnas rörelser. Jag tyckte också att man kunde hitta en annan term för konstnärlig rörelse som inte uppfyller detta enkla krav. Om blickar kunde döda hade ni inte fått någon blogg idag.
Men en av de föreläsande engelskorna är från Norwich, så jag fick lite bra tips inför semestern.

Lämnade jobbet lite tidigare idag. Det är ju ändå Valborg och vi måste ju handla innan det är dags för dagens traditionsenliga manskörskonsert. Ska bli kul att se om den nya dirigent har inneburit någon förändring. Men resten av kvällens aktiviteter får nog vika för lite lugn och ett glas rött framför TV-n. Mitt förslag att som svar på Facebook-gruppen "Valborg på Wärs" (det drogfria arrangemanget ikväll) starta gruppen "Valborg med Bärs" har inte mottagits helt positivt av fältsekreterare och folhälsosamordnare. Den senare borde ju inse vikten av att upprätthålla B-vitaminbalansen.

Satt i telefonmöte i drygt 2,5 timmar igårkväll. Dessutom var jag sekreterare, så jag hade telefonluren i vänster hand hela tiden och skrev på datorn med höger. När jag var klar hade vänsterarmen nästan stelnat i sitt läge. Jag fick sakta bända upp den. Men nu funkar den som vanlig igen.
Men man ska inte klaga. Jag är ju inte den som ställt till det och förlorat både prinsessan och halva kungariket.

På tal om prinsessor. Familjens signaturmelodi just nu är: "Jag är ute när gumman min är inne, jag är inne när gumman min går ut". Eller vad sägs om vårt veckoschema:
Måndag: Jag på övervåningen i telefonmöte hela kvällen, hon på nedervåningen väntande på den gemensamma fikastunden, som aldrig blev av.
Tisdag: Hon är på föräldraråd på sin skola, jag är hemma och skriver.
Onsdag: Jag är på möte med orienteringsklubben, hon hemma och gör något.
Torsdag: Hon på högskolan, jag på spelträff med spelmännen.
Fredag: Jag ska iväg på Wärds och titta på ungdomar, hon får sitta hemma.
Vi nöter inte på vårt förhållande direkt.
Men varför ska man klaga. Det har gått 37 år och ännu har varken Expressen eller Aftonbladet behövt slösa dussintals sidor på att vi har gått isär.

Kan inte få in i mitt huvud hur Storbritannien kan ha dålig ekonomi, efter alla pengar vi spenderat där de senaste 15-20 åren. Försökte faktiskt bli inbjuden till festen på Buckingham Palace i samband med EIIR:s 50-årsjubileum som drottning. Min motivering till att jag var värd att bjudas in var: "Trägna bidrag till engelsk musikindustri och bryggerinäring." Den accepterades inte. Nåja. Jag hade ändå ingen frack.
Och man ska väl inte klaga. Det finns ju fler som inte får umgås med kungafamiljer (längre).

Så var säsongens första hemmamatch spelad, och det blev förlust för MIF. 0-2 mot Vänersborg. Kanske inte helt rättvist, men de hade en spelare som gjorde mål på sina chanser, det hade inte vi. Bad luck.

Känner mig trött av all frisk luft idag. Promenad till centrum när vi skulle handla. Biltvätt på garageuppfaten efter lunch. Och så dryga tre timmar på Rådavallen i samband med matchen. Det tar poå en gammal man.

Nu gäller det att hålla sig vaken till Millenium börjar. Lite fånigt i och för sig, i och med att jag redan både läst i boken och sett på DVD:n hur det slutar. Men det är ju ett "feel-good"-slut så det kan ses igen.

Är i och för sig måttligt intresserad av kungligheter, men ler ändå lite i mjugg. Den präktige pojken från landet, som motarbetades av kungen, visar sig vara de man kan lita på och får som belöning gifta sig med sin prinsessa. High flyern med Stureplansvana, kungens favorit, gör bort sig å det gruvligaste och får som straff separeras från sin. Sensmoralen får ni lista ut själva. Men vi som inte tillhörde de ballas gäng under skoltiden njuter.
(Känns som jag skrivit det där någon gång förut, kanske på Facebook eller så har jag bara uttryckt det i tal för någon.)

Första officiella videoinspelningen från Albans Kapell. Lyssna och njut:

Börjar få nog av sjukdomsdiagnoser. Var på uppkollning av blodtryck (120/60, perfekt) och blodsocker (inte så perfekt) i morse. Har blivit diagnostiserad med diabetes typ 2. Dags för dietrestriktioner misstänker jag.
Varje morgon har jag druckit ett glas apelsinjuice och så har jag haft honung istället för socker i teet. Nyttigt och bra. Trodde jag ja. Tydligen är juicen en stor skurk när det gäller blodsocker, men inte en fullt lika stor skurk som honungen. Ny frukostvanor imorgon.

Ibland undrar jag hur folk bara understår sig. Var på kulturmöte idag och vi behandlade bl a en ansökan om tillväxtmedel. Några personer ville ha totalt bidrag på närmare en miljon (från många olika källor) för att bland annat få kommunerna mer positiva till eurpoeiskt samarbete och informera kommunerna om EUs kulturprogram (som det redan finns en statlig myndighet som har i uppgift att göra + West Sweden + flera andra). Tror de att vi är dumma, eller?

Härlig dag igår. Tog kompledigt under eftermiddagen för att köra ner till Göteborg. Hann med lite affischering för KAOS på nervägen, och ett kort besök på Rämjes.

Så IKEA och inköp av lite glas och dylikt. Får jag rekommendera IKEA-besök på tidiga onsdagseftermiddagar? Inga köer, ingen trängsel. Men det verkade vara barnvagnarnas glada tid. Var och varannan hade dylik. Kände mig lite tomhänt där jag gick runt med bara en bärkasse.

Träffade frun vid Heden, där det för en gångs skull var lätt att hitta en p-plats. Vi sammanstrålade med sonen på Pedagogen, och så upp till Avenyn igen för att träffa hans käresta och hitta en restaurang. Förrsten, känner sonen alla i Göteborg? Jag vet inte hur många gånger man får stanna för att han ska snacka med någon.
Eftersom det var länge sedan (tre månader ungefär) vi var i London senast så tog vi Lilla London. Filet Mignon på fläskfile för 99 kr per person.

Lorensbergsteatern var inte riktigt fullsatt, men applådåskorna lät som den var det. Ukulele Orchestra of Great Britain var i högform hela kvällen, även om Will saknades. Han skulle ha flugit in några dagar tidiga, men han var också en av de ask-drabbade. Kvällens bästa vits var: "Förra året dog den isländska ekonomin och nu sprider de askan över världen." Vi skrattade också gott åt alla referenser till Mellerud från scenen. George intro var "It is nice to be back here in Mellerud again" och Jonty demonstrerade att han kunde säga "Hårda bud i Mellerud". Publiken fattade nog inte att de verkligen varit Mellerud två gånger.
Efteråt, när nästan alla utom vi och några damer som ville ha sina ukuleles signerade hade gått hem, kom de allihop ut i foajen för snack och kramkalas. Kändes som att se gamla vänner.

Hemma strax före ett i natt, men glada och nöjda.

Har tillbringat dagen i Göteborg. Det första av tre Göteborgsbersök denna vecka. Denna dag var det en heldagskonferens om EU:s kulturfonder. Intressant i sin helhet, även om vissa av föreläsarna var ersatta med andra. De som skulle kommit till "Lilla London" med flyg hade inte lyckats ta sig dit. Funderingen är bara varför allt ska vara så storslaget. Minsta beloppet man kan söka är 50 000 Euro, vilket förutsätter en projektbudget på drygt 1 miljon skr. Inte något för de småskaliga projekt med musikerutbyten över landsgränserna jag skulle vilja få till.

Hann även med lunch med sonen m flickvän. Kinabuffén intill Hotell Robinson rekommenderas. Sallad, ett stort antal varmrätter, fruktsallad och dricka för 74 kr. Som hittat. Inte riktigt lika gott som Thai i Mellerud, men dit hinner man ju inte när man bara har en timmes lunch och befinner sig i Göteborg.

Vi åt upp resten av steken, och unnade oss var sitt glas rött, när jag kom hem. Serverat med så kallade mormorsbollar. Gissa vad det är. Luddes benämning på potatiskroketter.

Träffade faktiskt en gammal bekant på tåget hem. Så det återstår fortfarande några sidor i boken om Gallipoliexpeditionen. Och så fick jag drygt 2 000 steg mindre än beräknat idag eftersom hon erbjöd skjuts hem från stationen. Men jag kom över 11 000 ändå!

Det var intensivt igår. Tidig morgon för att hjälpa till att få igång årets första loppmarknad på Torget. De som jag kallar loppisproffs var där två timmar innan det ska börja. Med tanke på att de kommer en bit ifrån måste de ha varit uppe långt före solen. Jag avundades dem inte igår. Det var riktigt kallt och blåsigt på morgen.

Så dryga timmens skrivande (och en hel del krångel med den dator jag gör layouten i). Jag hann en liten bit, resten ska göras idag, men fick ändå känslan av att vara igång.

Hela eftermiddagen gick åt Ung Kultur Möts i Mellerud. Först fyra timmar med soundchecks, repetitioner och andra förberedelser. Sedan en och en halv timmes föreställning. Så en stund bortplockande. Men det var värt varenda minut. Åtta olika scenframträdanden och två utställningsinslag. Alla var kanon. Vår urvalsjury, som ska skicka tre bidrag vidare, satt kvar och diskuterade när jag åkte hem.

Frun hämtade mig, och när vi satte av hem kände vi ingen större lust att avsluta kvällen med matlagningen, så det blev besök på Thai, där buffén fortfarande stod uppdukad. Nam-nam. Att det sedan fanns kall Kronenbourg i kylskåpet hemma gjorde inte saken sämre.

Det är många upptagna kvällar just nu. Samtidigt roliga kvällar.

Att repetera med Albans Kapell är alltid en upplevelse. I tisdags jobbade vi med nya låtar, dvs ny för oss, låtarna är ofta hundratals år gamla. Framför allt slet vi med ett par slängpolskor (kan man kalla en sådan från Kumla för fängslande?) och den komplexa rytmiken i dem. För att vi skulle få in det stampade Alban takten, ett tag så hårt att en glas i fruns vitrinskåp rasade och gick sönder. Bara ett billigt IKEA-glas dock, värt att offra för kulturen.
Och när vi körde de sista valserna från Ör tog Alban fram säckpipan. Säöckpipa, fiol, gitarr och kontrabas fyller verkligen ut i ett vardagsrum. Till och mecd frun gillade det, och hon brukar inte gilla spelmansmusik. Men vårt måtto är att vi spelar folkmusik för inte redan frälsta.
Med lite tur kommer ni att kunna höra oss på tre ställen i början av juli. Två är helt klara. 6 juli - Dalslands Center, Håverud och 9 juli Folkfest i Lidköping.

Igår satt jag en stor del av kvällen och plockade in Londonbilder i en PowerPoint-presentation som ska användas på tisdag. Väckte många ljuva minnen. Här kommer två av mina favoritvyer i London:

1. Taket i festsalen i Banqueting House på Whitehall. Salen är en dubbel kub, 16*32*16 meter, byggt av Inigo Jones på 1630-talet. Samme man skapade bl a kyrkan i Covent Garden (den vackraste ladan i London enligt honom själv) och Queens House i Greenwich (också det byggt enligt kub-principen). Målningarna är av Rubens.


Buckingham Palace sett från St James's Park. Borde ha varit sommarbild, men ...

Vi hade tänkt göra det i helgen, men det gavs inte läge. I lördags var det för kallt och igår hade jag möte från 1700 och framåt, och eftersom det är bäst vid just 17-tiden blev det inte då heller. Men idag! Vi har grillat för första gången i år. I och för sig bara lite Uddevallare (hot dogs från Rydbergs), men ändå. Vi har grillat. Våren är kommen.

Den nyöppnade och tillfälliga bokförsäljningen på Storgatan kommer att bli vår ekonomiska ruin. Dessutom kommer den att leda till att vi får sova på altanen om vi ska få plats med ala böckerna inomhus. Vi skulle gå på vårmarknaden igår. Jag tror inte att jag köpte något i stånden på Torget (dåligt minne), men jag köpte fem böcker, och frun köpte sju. I och för sig bara 140 kr för alltihop (4 kr mer än mina två vinflaskor kostade), men totalt är vi nu uppe i drygt 700 kr sedan de öppnade på skärtorsdagen, och de får nya böcker varje vecka. Snart får vi också lägga till kostnaden för nya bokhyllor, och utbyggnad av huset för att få plats med dem. Det är dyrt att vara kulturell.

Kvällens stora diskussion var estetiken i gitarrfestivalens logga. Är den vacker? Är den funktionsduglig? Åsikterna gick isär. Problemet är vilket budskap man vill säda, och hur man vill nå ut. Det är inte alltid säkert att 20-åringar lockas av samma layout som 60-åringar, och hur gör man då om man vill nå båda?

Det är alltid lite spänt när man ska träffa en sångtjej man inte träffat förut. Håller hon måttet eller är det någon man ska avråda från att ställa sig på scen? Det sistnämnda är bland det jobbigaste som finns. Hur för man fram bdskapet på ett sånt sätt at de inte tappar modet? Hur får man dem att förstå att förmågan att sjunga kan övas upp och att det de just nu behöver är övning.
Men kvällens besök var inga problem. Hon träffade både tonhöjd och rytmik utan problem, och i origanltonarten dessutom. En genomsjungning och det var OK.

Vi avslutade kvällen med var sin kebabtallrik. En mexikansk (fattade inte riktigt vad som var mexikanskt med den, men å andra sidan var det inte jag som åt den. Jag åt en hawaii-dito, dvs en vanlig kebabtallrik med ananas i salladen. Undrar om de verkligen har ananas i alla maträtter på Hawaii. Får nog åka dit och kolla. Någon som kan bjuda mig på resan?

Om man räknar antal körda mil per spelad låt låg vi högt igårkväll. 2 * 6,5 mil för att spela tre låtar. Låt vara att den första är ganska lång. Men det var kul att bege sig utanför Västra Götalandsregionen för en spelning. Första gången sedan vi spelade i Blekinge för drygt 1,5 år sedan. Och det var kul att få spela för en fullsatt salong (drygt 100 personer) även om deras primära besöksorsak inte var vårt framträdande.
Efter oss kom ett par unga tjejer från Åmål som också spelade tre låtar. Bra sångröster, intressant låtval (en relativt okänd Ted Gärdestad, Sånt är livet och en Kent), men lite ungdomligt slafsigt gitarrkomp. Så var det huvudattraktionen, ett värmländskt band som gjorde blues av Cornelis. Resultatet var inte alltid helt lyckat, men jag kanske är bortskämd. Vi har ju några superba bluesartister här i Mellerud.
Vi åkte hem i pausen.

Hemma vid 2130 och hann med sista avsnittet av Solsiden. Ansluter mig reservationslöst till alla hyllningskörer om det programmet. Ser verkligen fram emot en fortsättning. Som avslutning fastnade vi framför Mord i Sinnet på TV4+. Ruggigt bra avsnitt. Måste se den fler gånger. Problemet är bara att den slutar strax före midnatt, långt efter att jag brukar ha somnat. Igår höll vi oss vakna hela avsnittet igenom båda två, vilket säger en del om hur bra det är.

Strålande väder nu på morgonen. Dags för långpromenader tror jag. Tyvärr måste jag hinna med deklarationerna också, samt en kort sammanfattning av skollagspropositionen, nu under helgen. Men är turen med oss blir det grillpremiär framåt eftermiddagen.

Två bilder tagna på påskdagen.

Ja, ni läste rätt. Idag hade vi en regelrätt porrshow som underhållning till frukostflingorna. Men storsinta och vidsynta som vi är blev vi inte särskilt upprörda. Snarare intresserade. Det var en pilfinkshanne som överväldigades av vårkänslor och hoppade på en dito hona som satt i häcken utanför fönstret. Mycket flaxande och mycket upp och ner. Hon verkade dock inte ta illa upp, för hon satt lydigt kvar på sin gren hela tiden.

Igårkväll var trubaduren och hans svärson på besök. Vi repade inför fredagens framträdande på Visklubb 67 i Säffle. Det är Corneliskväll och vi ska framföra herr trubadurens två hyllningsvisor till sagde svensk-holländare samt en av herr Vreeswijks Victor Jara-översättningar, Manifest. Den senare har en del konstigheter för sig i takträkningen, så man måste hålla sig vaken om det ska bli rätt.

Har haft Cookies & Beans nya CD i Ipoden ett par dagar. Riktigt njutbart faktiskt. Konstaterar med glädje att de ska spela på samma festival som Still No Bagpipes och Albans Kapell i juli, Folkfest i Lidköping. Vi ska spela på fredagen och med min vanliga tur ska väl tjejtrion uppträda på lördagen.

Påsk. Ledighet. Gott om tid att blogga. Men ...
Så vad har hänt?

Hela familjen (dvs vi två, sonen med flickvän och dottern med man och barn) var samlade för att fira påskafton och äta påskdagsmiddag. Full fart och mycket livat, och god mat. Som vi diskuterade på facebook, varför "god jul" men "glad påsk"? Detta var en god påsk.
Vi hann också två besök på ortens tillfälliga antikvariat. Första besöket ledde till att vi kom hem med en hel karton med böcker, drygt 20 stycken. Allt till det facila priset 400 kr. Andra besöket blev det bara tre, för 10 kr styck. Han som sköter det hävdar att han hittills bara fått in ungefär en tiondel av de 20 000 volymer han fått tag på, så vi lär göra återbesök. Sedan blir det väl IKEA för att köpa nya bokhyllor, och mäklaren för att köpa större hus ...

Igår lyckades frun lirka med mig till Överby. Jag behövde ju kalsonger och strumpor, och så behövde vi gödsel till gräsmattan (läs mosstäcket). Vi hittade det vi behövde, men dessutom hade vi, av någon anledning, också med oss ett par jeans, en tröja, ett par skor och en handväska till frun, för sammanlagt mer än de behovsstyrda inköpen. Nåja, skorna behövde hon verkligen, men de var nästan billigast av alltihop.

Vi har sett flera Lewisavsnitt på DVD. Det senaste gjorde mig intresserad av poeten Shelley (inte hans Frankensteinförfattande hustru) så jag var tvungen att beställa en diktsamling av honom på AdLibris. 29 kr + proto. Svindlande summa. Samtidigt beställde jag en DVD-box med Björn Skifs till frun. 419 + porto. Det tyckte hon var billigt.

Men jag har gått drygt 10 000 steg per dag hela helgen. Har faktiskt lyckas med konststycket att gå mer än 10 000 vatrje dag de senaste fyra veckorna. Känner ändå att vikten, tvärtemot alla god intentioner, är på väg uppåt. För mycket godis i påsk. Får återuppta restriktionerna från och med idag, dvs:
* Bara en portion vid varje måltid, och en måttlig sådan.
* Inget godis alls, så när som på en liten bit mörk choklad (inte en halv kaka) varje kväll efter maten.
* Inget kaffebröd, utom en liten bit tårta när någon i min närvaro firar födelsedag.
* Inget ätande de sista två timmarna innan jag ska sova.

Nej, inte Fairportskivan med det namnet. Vårt hus just nu. Son med flickvän, dotter med man och två barn på besök. Från 2 personer till 8 på drygt ett dygn. En ökning med 300 %. Toppa det den som kan.

Nere i köket pågår matlagning. Tur att det inte är soppa för det är många kockar inblandade. Men så ska det resultera i ett helt smörgåsbord. Mitt främsta bidrag är äggkokning och dito färgning.

Så dagens gladaste: Klaert med Albans Kapell och Still No Bagpipes på FolkFest i Lidköping 9 juli. Kan tänkas att det blir en del korsningar.

Gick nästan på gårdagens aprilskämt i TTela om att Viktoria och Daniel skulle fly stressen i Stockholm och ladda inför bröllopet på Koberg istället. Men uppgiften att Bert Karlsson tränat Daniel i västgötska fick mig att inse sanningen, eller ska vi säga lögnen.
Däremot var uppgiften om utförsäljning av ett stort boklager (ca 20 000 titlar) till vrakpriser inget aprilskämt. Jag besökte försäljning och gick därifrån med tre stycken fina volymer (Dan Andersson, Birger Sjöberg och en om Gallipolifiaskot under första världskriget, händelsen det refereras till i sången "The Band Played Waltzing Matilda) för 20 kr styck. På ett antikvariat i Stockholm hade de säkert kostat tresiffrigt var och en.
Och mitt förslag till aprilskämt för kommunens hemsida publicerades aldrig. Den som skulle godkänna eventuell publicering var ledig. Så ni får det här istället: "De ansvariga för festivalen KAOS i sommar vill få fler äldre att besöka festivalområdet, för att på så sätt förebygga problem. Därför har man beslutat att skapa en fjärde scen. På denna ska det mest spelas visor och dragspelsmusik, uppblandat med lättare klassiska stycken. De som vill uppträda på denna scen inbjuds till audition på Kulturbruket idag torsdag kl 1745." Men å andra sidan publicerades inte det andra föreslagna skämtet heller. Det ansågs kunna röra up känslor för mycket.

Vi hade en hektiskt kväll igår. Jag var på invigning av Dalslands Sarbank Arena. Det är den nya konstgräsplanen i Mellerud. Ordet Arena låter lite skrytsamt med tanke på att det enda läktarliknande är staket längs långsidorna och en långsmal kulle bakom varje staket.
Frun var kyrkvärd på skärtorsdagsgudstjänsten i Kyrkan Hus (f d församlingshemmet). Och så dök son med flickvän upp vid 2030. Det märktes att alla skulle hem för påsk. Så många väntande bilar har jag aldrig tidigare sett vid Melleruds station.