Vernissage

Idag har vi varit på vernissage, eller rättare sagt förvernissage. Som medlemmar i museets vänförening blir man bjuden på sån. Det innebär att i lugn och ro kunna se utställningarna. Den här gången var det Georg Suttners måleri, en härlig broderidam på 80 år och lite Dalslandshistoria. Dessutom goda laxsnittar och gott rödvin, men frun körde hem så hon fick nöja sig med cider. Men vi köpte inget. Det billigaste broderiet kostade 2000 kr, och ingen målning hade mindre än fem siffror på prislappen.

Klaga inte på ungdomen. Tre av eleverna på det lokala högstadiet har fixat praktikplatser (och värdfamiljer att bo i) på Irland. Kanske ett resultat av projektet med irländare och svenskar vi hade för ett par veckor sedan. Häftigt är ordet.

Jag har som resultat av projektet börjat träna tin whistle. Har kommit på att spelmanslåtar från Dalsland går alldeles utmärkt att spela på whistle. Men bara D-dur-låtar. Hittills är repertoaren 5 låtar, två polskor, en polkett, en schottis och en bröllopsmarsch. Är nog dags att hitta en vals också.

Digi-dag

Det var synd att vi inte hade fullsatt på konserten i lördags. Då hade nog SD fått färre röster i söndags.

En stor del av dagen har gått åt till att diskutera digitala biografer. Den svenska biografvärlden är utsattför utpressning. De som håller fast vid de gamla rullarna och maskinerna kommer snart inte att kunna visa ny film. Den utrustning de amerikanska bolagen kräver för att hyra ut sina filmer kostar åtskilliga hundratusentals kronor. Men det finns inget val.
Vi har nog politikerna med på tåget. Orten behöver en biograf.

Skulle gått hem vid 16.15. Men då låg det ett intressant brev i mitt postfack som jag var tvungen att kolla upp. Tänk om vi kunde få en av Sveriges största sommarturnéer till Mellerud i sommar. Nej, jag pratar inte The Ark-repris. Jag tänker på något större.

Har just skrivit en sammanfattning av Skolinspektionens skarpa kritik av svensk skola. Hårda ord. Kopplarav med lite Aidensfield på TV4 Guld. Kan jag alltid säga att vi har varit där, dvs i Goatland och Whitby där serien spelas in.

Valkval

Så är den stora dagen här. Dags att välja. Har en hyfsad koll på vad och vem jag ska rösta på i riksdags- och kommunalval, men regionvalet har på något sätt varit väldigt anonymt. Vet inte det minsta om vad respektive parti vill där. Dessutom har de under senaste mandatperioden haft en blocköverskridande allians som styrt, och det gör inte saken lättare på valdagen.
Förresten tycker jag att man ska rösta på just valdagen. Förstår inte riktigt vitsen med att förtidsrösta. Givetvis är det OK att möjligheten finns för dem som ska ut och resa under valdagen, men det kan ju knappast gälla 20 % av det svenska folket. Det handlar ju lite om stämningen, att passera alla vallappsutdelare utanför lokala, hälsa på valförrättarna, träffa bekanta i vallokalen och så. Den stämningen går man ju miste om ifall man springer och lägger sin röst innan det är dags på riktigt.

Ibland är det roligt att gå på slak lina. Ett sätt att göra det är att annonsera ut konserter utan att veta hur de kommer att bli. Vi gjorde en sådan igår, "Musikmöte i Väst".
Under eftermiddagen träffades 16 musiker och sångare, varav två trios, en kvintett och ett antal "löshästar". Många hade aldrig ens sett varandra tidigare, än mindre spelat ihop. På ett par timmar satte vi ihop konserten, dels med framträdande från de olika grupperna (ibland med gästspel från andra), dels tre gemensamma nummer.
Det blev kanonbra. Två timmar i Kulturbruket (inkl paus) med musik från Albanien, Frankrike, Turkiet, Peru, El Salvador och olika delar av Sverige. Tänk er en gammal traditionell dalsländsk dans med inslag av kulning, trumsolo och turkisk sång, så har ni bilden framför er.
Det blev som en upptakt till valdagen. Detta går ni miste om ifall ni röstar på SD. Men å andra sidan, de som tänker rösta på dem var nog inte där.

Osockrat

Jag kollade min diabetes i förmiddags. (Jag föredrar beteckningen typ 2 framför ålders.) Jag hade gått ner 4 kilo sedan i maj. Numera är jag inte längre fet, jag är bara överviktig. I alla fall enligt BMI-kurvan. Detta styrks av att byxorna jag köpte igår har vidden 34 tum. Mina gamla är 36- eller 38-or.
Blodtrycket var nere på 115/65, pulsen på drygt 50 och blodsockervärdena fullt acceptabla. Hade jag haft de värdena i våras hade jag inte fått diagnosen.
Faran med att gå ner i vikt är att man slår sig till ro och återgår till de gamla vanorna och sedan går upp alltihop igen. Tro mig. Det har hänt. Men då är en diagnos bra att ha. Den blir, förhoppningsvis, en spärr mot detta.

Posten idag var en leverans med Sting. Fick två skivor med Newcastle-sångaren. En där han tolkar sna gamla hits kompad av en symfoniorkester, det lilla jag hann höra under matlagningen var helt superbt, den andra där han sjunger John Dowland. Udda val för en man som slog igenom under punkeran, låt vara med mer reggea- än punkinspirerat. Karln spelar dessutom in på Deutsche Grammophone nu för tiden. Tala om statushöjning.

Samma program?

Ibland undrar man. Jag tycker "Elfte timmen" är ett kanonprogram, men alla recensenter sågar det. Varför? Vill man klämma åt Peter Settman eller? De klagar på att man inte är tillräckligt elaka i programmet. Och detta skrivs i de tidningar som efterlyser åtgärder mot mobbningen i skolorna. Men på TV vill man tydligen ha mer.

Jag vägrar att se dokusåpor. Men jag måste säga att BBC:s "Come Dine With Me" är roligt. Men med nya deltagare i varje program kan det knappast kallas en dokusåpa. Mer ett gammalt traditionellt tävlingsprogram, fast i hemmiljö. Kolla gärna. Kanal 80 om man har Canal Digital.

Vi körde teamwork igårkväll. Först städade vi huset tillsammans. Det är en av fördelarna med att bjuda hem folk, man får det rejält städat. Sedan delade vi på måltiden. Hon gjorde en delikat sillpaj till förrätt, och en härlig äppelkaka, med i princip hela skörden från vårt äppelträd, med hemgjord vaniljsås som dessert. Jag stod för huvudrätten, höstens första kåldolmar. De blev riktigt goda, och vi har 11 stycken kvar i frysen.

Snart dags för riksdagsval. Svåraste valet hittills när det gäller att bestämma vilka jag ska rösta på. Nästan klar med kommunalvalet, men de övriga? Är förresten, som vanligt, sur på radio Väst. Det mest anonyma valet är regionvalet. Lokaltidningarna bryr sig mest om kommunalvalet, och TV mest om riksdagsvalet. Här skulle lokalradion kunna spela en roll och intervjua partierna om vad de vill i regione. Men ack nej. Istället pratar de om riksdagsvalet, i och för sig med våra regionala riksdagskandidater. Men ändå.

Lärdomar

Igår åkte irländarna hem. Nio intensiva dagar var till ända. Men vi fick till en bra show i förrgår. Med bara två dagars repetitioner, avbrutna av teknikkrångel och en dansare som svimmade, var tiden egentligen för kort. Trots detta 90 minuters god underhållning i 14 scener, där alla utom två innehöll både irländare och svenskar. Man kan inte klaga.
Priset är ungefär 45 timmars övertid på dryga veckan, och 19 dagars arbete i rad utan EUs lagstadgade veckovila. Men där man får till en sådan show är de extra timmarna snabbt glömda.

Timmarna gör sig dock påminda i efterhand och idag var jag rejält trött när jag var på jobbet. Gick hem redan vid tretiden för att klippa gräset, men bestämde på vägen hem att jag skulle sova istället. Fast det låg ett brev i brevlådan som gjorde mig minst sagt sur, så istället för gräsklippning blev det ett ilsket telefonsamtal och ett ilsket mail.
Av bara farten skrev jag ett argt brev till Fotbollförbundet och skällde på dem också. De visar EM-kvalet på kanaler jag inte kan ta in. Fick faktiskt svar. De urskuldar sig med att 80 % påstås kunna se den kanal matcherna visas i. Det hjälper inte mig. Jag tillhör de 20 %.

RSS 2.0