Skolmat del 5 - Skara
Jag blev lärare, och med undantag för ett år i Tyresö kommun, arbetade jag under många år i Brandbergsskolan i Haninge. Vi hade egen personalmatsal, för det beviljades inte rätt att äta gratis med eleverna. Även om man åt med dem var det fullt pris som gällde. Så på grund av viss snålhet blev det mest mat i unikabox, små metallådor som man på morgonen ställde i värmeskåp på lärarrummet i förhoppnings att de skulle vara i lagom ättemperatur när lunchrasten kom.
De sista åren gick dottern på lågstadiet på numera rivna Klockarbergsskolan. Hon var väl inte helt till freds med det som serverades där.
1987 flyttade vi till Skara där jag fick studierektorstjänst på högstadiet.
Det blev ett matmässigt lyft. I och för sig åt jag i personalmatsalen varje dag, men vi fick samma mat som eleverna, från samma kök och lagad av samma personal. Från små unikaboxar blev det välfyllda tallrikar varje dag, och ofta backning.
Det gav effekt. När skolkatalogen kom sent den hösten tittade jag på bilden av skolledning och kansli och undrade vem den rundlätte mannen bredvid rektorn var. Det var jag. Den hösten gick jag upp sex kilo. Mitt livs första bantning påbörjades.
Och dottern var förtjust. På hennes skola ställde personalen varje dag det de tyckte var en normalportion. Hon följde rekommendationen noggrant. Jag minns hur upprörd hon vare en dag när hon kom hem:
- Mina kompisar gnäller på skolmaten. De skulle äta på Klockarberg en vecka, sedan skulle de hålla tyst.
Ett annat minne är en dag när jag är på väg från huvudbyggnaden till matsalen. Mina lunchförväntningar var höga. De serverade rotsaksgratäng och kassler, samt givetvis en ríklig blandsallad. Mellan byggnaderna stöter jag ihop med två tjejer i åttan. De har varit över till den närbelägna grillen vid Statoilmacken och försett sig med var sin stor portion pommes frites utan tillbehör. Jag frågar varför.
- Det där inne kan man ju inte äta.
De fick var sin utskällning, och jag påpekade att det serverades där inne var sådant som jag gärna bjöd gäster på, även om jag aldrig lyckades få min rotsaksgratäng så bra som kökspersonalen.
