Skolmat del 3 - Till Haninge

Inför årskurs flyttade vi till Vendelsömalm i Österhaninge kommun (numera en del av Haninge). Jag fick börja i Vendelsö skola (som numera heter Hagaskolan). Det var en treparallellig låg- och mellanstadieskola. Här hade man också infört grundskola, något som inte var givet på den tiden. Trots att läroplanen infördes 1962 var det kommuner som inte hade infört det nya helt förrän i slutet av decenniet.

Jag ska inte klaga på undervisningen, men det är skillnad på att gå på en skola som är en del av en lärarutbildning och en skola som inte är det. Det var mycket stenciler som skulle besvaras utifrån texter i böcker. Och musikundervisningen var i det närmaste obefintlig. Någon gång satte sig fröken vid en orgel och vi fick sjunga någon psalm. En gång fick vi också lyssna på Smetanas ”Moldau” efter att fröken förklarat att detta var vackert. Jag misstänker att hon hade varit på studiedag. Men som sagt, jag lärde mig en hel del ändå.

Den positiva överraskningen var skolmaten. Vi åt i en trevlig matsal, som även fungerade som skolans aula, med en liten scen. Vi satt vi långbord, en klass vid varje med klassföreståndaren vid kortändan. Dessutom fick vi sitta på riktiga stolar med ryggstöd, och stora fönster längs hela långsidan gjorde lokalen ljus och trevlig.

Första dagen var det makaroner och köttbullar om jag minns rätt. Varma, icke klibbiga makroner med lika varma köttbullar. En fröjd för gommen och smaklökarna. Men nog klagade mina kamrater ändå ibland. Dock mest när det serverades pölsa och lappskojs, rätter som jag gillade och saknar.

Efter två år hamnade vi på den nybyggda Vendelsömalmsskolan, om vilken man skulle kunna skriva mycket. Här var det lite rörigare vid maten. Många skulle äta samtidigt och det gällde att hitta en bra plats med trevliga bordskamrater 178 gånger per år. Maten var dock densamma, men nu var jag van och den sämre miljön påverkade också något.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0