Att utvärdera mot mål
Här kommer mitt andra inlägg i serien om mål. Först ett par förtydliganden: Jag är inte emot att man sätter mål för sig själv eller verksamheter. Jag tycker också att man regelbundet ska utvärdera sin verksamhet.
Så två definitioner. Uppföljning är att konstatera hur man ligger till. Utvärdering är att man funderar kring varför man ligger där.
Den största risken med att enbart koncentrera uppföljning och utvärdering till målen är att man missar en massa annat viktigt i livet eller organisationen. Det händer mycket vid sidan av de mål vi satt upp, som ibland till och med kan vara viktigare än det som berörs av målen, framför allt i komplexa organisationer som skolan.
En annan risk jag har sett många exempel på är att man blandar ihop uppföljning och utvärdering. I många fall stannar man vid uppföljningen. I andra fall nöjer man sig med att konstatera att man genomfört de planerade åtgärderna för att nå målet, inte huruvida man nått själva målet för insatserna. Jag har nyligen sett sådana exempel i min egen kommun.
Om man når målet kan man ju också fundera på om det var åtgärderna man vidtog som nådde det, eller om andra faktorer påverkade. Varför är till exempel svenska elever duktiga i engelska? Är det för att kursplanen är bra eller lärarna duktiga? Eller för att de omges av engelska så snart de sätter på TV:n eller lyssnar på musik.
Ibland kan man misslyckas med att nå målet, men kanske uppnå annat.
Själv var jag i tonåren besatt av tanken på att bli en firad musiker och låtskrivare. Det misslyckades, men genom musiken fann jag den som varit min livspartner i drygt 47 år. Och B-planen ledde till en framgångsrik karriär inom utbildningsväsendet. Om jag utvärderar mot målet är jag ganska misslyckad, men trots det känner jag mig nöjd.
Det bästa exemplet är Christoffer Columbus. Av Mervyn Benford (som jag hjälpte med en bok för den svenska marknaden) lärde jag mig Columbusprincipen: ”När han åkte visste han inte vart han skulle. När han var där visste han inte var han var. När han kom hem visste han inte var han hade varit. Och allt detta på skattebetalarnas bekostnad.”
Om man utvärderar Columbus utifrån målet med resorna var han helt misslyckad. Han var inte i närheten av att nå målet, även om han själv lär ha dött övertygad om att han varit i Indien. Men, som en föredragshållare påpekade, det fanns ganska sidoeffekter. Frågan är om inte dessa var mer betydande än om han hade nått målet.
Nästa gång ska jag titta på om kravet på mätbarhet påverkar vilka mål vi sätter.
