Hollies
Jag började lyssna på Hollies i mitten på 1960-talet. Min första favoritlåt med dem var ”Yes I Will”, som många av de gästande grupperna på fritidsgården i Vendelsö spelade. Jag blev riktig fan sommaren 1967, kanske inspirerad av en flicka jag träffade på ett konfirmationsläger i Åre. Samtidigt var det ju den period när popen exploderade och gick från enkla treackordslåtar till mer avancerad musik. Hollies klämde till med hits som ”On a Carousel” och ”Carrie Ann”.
Gruppen gjorde en serie bra LP-skivor ”For Certain Beacause”, ”Evolution” och ”Butterfly”. ”Evolution” var den första Hollies-LP jag ägde. Jag tycker fortfarande att den håller som helhet. Intressant är att den liksom Beatles ”Revolver” inte innehåller några singlar. Men jag önskar att ”The Games We Play” hade getts den äran. Fortfarande en av de bästa poplåtar gruppen skrev själva.
”Butterfly” var den sista LP Graham Nash medverkade på. Han flyttade till USA och ersattes av Terry Sylvester och gruppens nästa skiva var ”Hollies sing Dylan”.
I Graham Nash självbiografi berättar han att de andra medlemmarna tackade nej till att spela in flera av de låtar som sedan dök upp Crosby, Stills, Nash & Young, som ”Marrakesch Express” och ”Teach Your Children”.
Hollies ska också ha äran för att Graham Gouldman (senare 10CC) upptäcktes. Vad jag vet var de först med att spela in hans låtar ”Look through any window” och ”Bus Stop”. Historien om hur de fann honom finns också i Nash bok.
