Memoarer och biografier
Jag läser ganska mycket. Tyvärr inte så mycket skönlitteratur, men en hel del historia, både brittisk och svensk, men framför allt biografier och memoarer. En välskriven biografi är en fröjd, oavsett om den handlar om Gustav Vasa eller Paul Simon. Bäst är den om den inte är auktoriserad, då har författaren större möjlighet att redovisa även baksidorna av huvudpersonen. Ta bara Klas Gustafssons fantastiska serie om svenska ikoner som Monica Z, Tage Danielsson, Beppe Wolgers med flera. Pärlor i min boksamling. Likaså Peter Ames Carlins biografi över Paul Simon, som jag hittade i en billighetsbokhandel i Bournemouth för snart två år sedan.
Självbiografierna och memoarerna är av annat slag. Just nu tar jag mig igenom Eric Idles ”Always Look on the Bright Side of Life”. Han kallar den ”A Sortabiography” och konstaterar i början att eftersom det är han själv som skriver så kommer vi inte att få veta allt om snedsteg och misslyckanden. Men han erkänner lite otrohet och missbruk i alla fall.
Jag har i början på året läst två böcker om Bruce Springsteen, dels biografin ”Bruce” av Peter Ames Carlin, dels bossens egna memoarer ”Born to Run”. Här märks skillnaden mellan en biografi och memoarer tydligt, framför allt i de stycken som behandlar hans relation med E Street Band. Läs både och njut!
När jag gick i pension vid årsskiftet gjorde jag upp med vår lokala annonsfinansierade tidning att börja frilansa för dem. Mitt första långsiktiga uppdrag är att skriva en serie om lokala profiler, en sorts minibiografier. Hittills har jag skrivit tre, varav bara en är publicerad. Jag måste säga att det är ett av de mest stimulerande skrivjobb jag gjort. Alla har varit överlyckliga för att någon vill intervjua dem och låta dem berätta sin livshistoria, och jag får träffa spännande människor som levt rika liv.
Hittills har jag träffat en person som jobbade på den gamla Amerikabåtarna på 1950-talet och sedan var med och byggde ut kärnkraften i Sverige och Finland, en löpare vars distriktsrekord från 1970-talet fortfarande står sig och en som varit inblandad i det mesta som har hänt i vår kommun sedan 1960-talet. Jag känner det som ett privilegium att få lyfta fram deras prestationer i ljuset och jag blir lycklig när de tackar mig för artikeln.
Så biografier och memoarer är både läsning och skrivande för mig, och då och då sktrivetr jag ner något av mina egna minnen. Inte för publicering, men för att minnas och för att lämna till mina barn så småningom.
