London i december del 2
Tisdag 17 december – dagtid
Varning!
London är fullt av Toyota Prius. De livsfarliga. De hörs ju inte när de kommer smygande runt hörnen. Ser man inte upp kan man bli påkörd.
När jag är i Storbritannien älskar jag att börja morgonen med BBCs morgonnyheter. Bra blandning av dagens nyheter, längre allmänna inslag och så vädret. Dessutom väl pålästa reportrar och en bra möjlighet att öva sin färdighet att lyssna på engelska.
Tisdagsmorgonens intervju med en av Boris Johnsons ministrar gav en skrämmande bild av hur den nya regeringen tänker. Storbritannien lämnar EU 31 januari 2020 oavsett vad som händer, avtal eller inte. Att få ihop ett handelsavtal till dess är tydligen ingen match, och lyckas man inte är det i så fall EUs fel. Och tydligen kommer allt att bli rena himmelriket, ministern räknade med att GB får behålla alla fördelar, men slippa allt det man vill slippa.
Alla frågor från reportern, även de som ställdes flera gånger, besvarades med utantillrabblande av färdigproducerade svar att floskeltyp. Den allmänna känslan var ”Låtinte verkligheten störa visionen”.
Hade en bokad guidad rundtur i Royal Albert Hall kl 10.30. Eftersom det regnade avstod jag promenaden genom parken och tog istället buss 23. Den har en rolig sträckning, börjar på Westbourne Grove nordväst om Hyde Park/Kensington Garden. Går sedan via Paddington, Marble Arch, Park Lane och Kensington till Hammersmith västsydväst om parkerna.
Vi var bara sex personer som följde guiden runt i korridorerna i Royal Albert Hall. Han födde oss med roliga fakta, som att pengarna avsedda för lokalen gick till monumentet över Albert, så man fick hitta annan finansiering. Vi fick provsitta i familjen Spencers (Diana) box och titta in i drottningens. Och så fick jag tillfälle att skryta. Guiden frågade om någon av oss spelade och då kunde jag berätta att jag faktiskt spelat ukulele i Royal Albert Hall, låt vara från åhörarplats, men ändå. (Det hela finns beskrivet i min bok ”London i mitt hjärta”.)
Den enda besvikelsen var att vi inte fick se artistlogerna. De har tydligen plats för upp till 1000 medverkande backstage.
Efter lunch på Kentucky Fried Chicken på food courten på Victoria Station tog jag mig uppåt Kings Cross. Efter den senaste ombyggnaden för några år sedan är den nog den vackraste stationen i London. Som vanligt en lång kö till perrong 9 ¾ och sedan sist har de öppnat en Harry Potter-butik också.
Mitt mål var House of Illustration, strax norr om stationen. Det är startat av Quentin Blake som illustrerat alla Roald Dahls böcker. Kanske missade jag något vid besöket, men jag blev besviken. En utställning om svarta i Georgia, ett litet rum med icke publicerade teckningar av Blake och så en samling revolutionär affischkonst från Kuba. Jag hade väntat mig mer.
Men det var imponerande att se allt som byggs nordväst om Kings Cross. Det är som en helt ny stadsdel, med koncentration på affärer.
Avslutade dagsaktiviteterna med fish and chips på Fullers-puben på stationen. Denna gång ackompanjerades maten av en pint Fuller’s ESB, ett av mina absoluta favoritöl. Det finns på flaska på Systemet, men som vanligt är fatversionen att föredra.
