Rotfyllning
Fyra pinor och en tröst del 4
Det var under Aroscupen i Västerås jag bet sönder en plomb i underkäken. Om jag minns rätt hände det under en match med tjejerna jag var tränare för. Nåja, tänkte jag, jag tar det nästa gång jag blir kallad till tandläkaren.
Det tog tid. Det verkade som han tappat bort mig i sitt system. Kanske jag var en jobbig patient? Men efter ett par år dök kallelsen till undersökning upp. Väl medveten om att detta skulle kräva kraftfulla åtgärder började ångesten redan den dagen, och dagen det var dags hade den utvecklats till mild panik.
Jag var i god tid. Satt i väntrummet och bläddrade i den typ av gamla veckotidningar man mest hittar i olika mottagningars väntrum. Tiden jag hade kom och passerade och när mitt namn äntligen ropades upp var min tandläkare 20 minuter sen. Hoppet tändes om att inget skulle påbörjas denna dag.
Den tandläkare jag gick till vid den tiden var duktigt på att borra och göra fyllningar, däremot var detta med ordentliga undersökningar något för honom. Han var mer inne på linjen att snabbt hitta något att borra i.
Mycket riktigt. Jag hann knappt öppna munnen förrän han såg det som nu mest var en lucka i vänster underkäke.
”Här behövs det en rotfyllning”, sa han, inte helt oväntat. Jag som aldrig råkat ut för en dylik, men hört skräckbeskrivningar, måste ha bleknat. Men jag kände förtröstan, han var ju redan 20 minuter efter schemat, så det blev nog att börja någon annan gång.
”Och nu har du tur”, sa han, ”din svärfar skulle komma efter dig men han ringde just återbud, så vi kan börja direkt”. Jag kände att A Whiter Shade of Pale vore en lämplig låt att spela.
Så bedövningssprutor i massor, långt borrande, provisorisk fyllning och sedan fyra återbesök för att rensa rotkanaler och så småningom bygga upp en ny tand. Rejält arbete.
Efteråt inser jag att det nog var tur att han började direkt. Jag hade nog haft en tusen ursäkter att inte gå dit igen.
Och när allt var klart undersökte han resten av munnen. ”Jag är ledsen”, sa han, ”men du har en längst bak i vänster överkäke som är lika illa. Ska vi dra ut den istället?” Jag nickade, vad som helst utom en rotfyllning.
