ukulelemorfar

Paris är en fantastisk stad. Med två övernattningar hann vi med en långpromenad förbi bland annat Place de Republique, Place de Bastille, Port de Pleasance med mera, en heldag på Versailles, en båttur på Seine och lite mer, plus en del goda måltider med glada kypare, inkl galette och cider vid Versailles.

Några små intryck.

 

Tunnelbanan och RER-tågen är roliga. Vissa skyltar i tunnelbanan ger upphov till glada leenden, som den om att man ska hålla i sig för tågen bromsar kraftigt (vilket är mer än sant) eller att man kan få röra sig snabbt om man fastnar med händer mellan dörrarna när man står kvar på perrongen.

Det är också intressant vilket språk de använder vid utropen (och förresten på de flesta ställen i Paris). Första franska, naturellement, sedan engelska, of course, och så spanska. Aldrig tyska.

Lyssna förresten på hur den manliga rösten ropar ut stationerna i Metron (i alla fall linje 4 som vi åkte mest). De kommer två utrop. Det första strax för inbromsningen med en rfågande ton, dvs rösten går upp vid slutet av stationsnamnet. Sedan när tåget rullar in vid perrongen ett mer konstaterande utrop, där rösten går ner. Fascinerande.

 

Terrorattackarna färgar vardagen. På de flesta platser vid rörde oss fanns det tungt beväpnad polis/militär som bevakade vad som hände. Oftast går de tre och tre, utrustade med både pistol och maskingevär.

 

Restaurangernas "Formule" är bra och prisvärda. Vi klarade flera gånger med hjälp av dem av trerätters med en hyfsad dos alkohol för kring 30 Euro per person. Gott var det också.

Sedan gillar jag ordet för varmrätt/huvudrätt "Plate".

 

Hotellet vi bodde på, Midnight Hotel mellan Gare du Nord och Gare de L'Est, var en pärla. Stort rymligt rum, med garderob, skrivbord, värdeskåp, stort badrum, vattenkokare med mera (även om frun aldrig lyckades fundera ut hur Espressomaskinen i rummet fungerade. Frukosten var också en av de bästa vi fått i Frankrike. 

Hissen var en historia för sig. Stor nog för tre personer (maxvikten för dessa tre, 225 kr tog vi som en förolämpning. Tur dock att vi inte hade incheckat bagage med oss. Med en stor resväska hade det bara fått plats en person.

 

Man ska komma tidigt till Versailles för att undvika köer sägs det. Vi var inte tidiga nog, dör upp vid 9.45. Då ringlade köerna långa. Det tog 90 minuter att komma fram till entrén. Men det var värt både pengar och köande. Slottet är fantastiskt, speciellt avnjutet med en sound guide. Men om det är fantastiskt, vilket epitet ska man sätta på trädgården? Och folklivet utanför den entrébelagda delen. På gräsmattorna hade familjer picknick, barn och vuxna spelade fotboll och badminton, på Grand Canal var det fullt med hyrda roddbåtar. Som en solig söndag i Hyde Park.

 

Några minus:

Paris är på sina ställen en fullständigt sönderklottrad stad, med graffiti på platser man undrar hur förövarna kommit åt. Likaså är det på ställen väldigt skräpigt, och utanför de stora tursitmålen som vi gott om illa skötta rabatter och gräsmattor.

Uteliggarna och tiggarna gör sig påminda överallt. Jag upplever dem mer aggressiva och påträngande än i Sverige och London. Strax utanför hotellet hade några lagt ur madrasser och ställt en soffa. Vad vi kunde se var detta "hem" för fyra män. Här har parisarna ett problem att tacka.

Vi misslyckades fullständigt med att hitta någonstans där vi kunde köpa frimärken. Flera officiella skyltar mot postkontor ledde oss antingen till postkontor som hade stängt permanent eller åt håll där vi inte kunde hitta något. Det fanns också bra kartor på många ställen i stan, men de postkontor som stod utmärkta på dem existerade inte längre.

 

Men, vi kommer tillbaka. Detta var tredje gången i Paris, med nya upplevelser varje gång, och definitivt inte den sista.