ukulelemorfar

Världen är inte ämnesindelad. Indelningen är en människans konstruktion, tänkt som ett redskap för att kunna förstå världen bättre. Men ibland står ämnesindelningen i vägen för vår förmåga att se helheter, och som värst kan den leda till snuttifiering.

Ämnesindelningen skiftar också, både mellan olika nivåer i utbildningssystemet och mellan länder. En av de största skollögner som uttalats de senare åren var när vår förre utbildningsminister påstod att det bara var i Sverige vi läste NO, och att den övriga världen hade ämnena uppdelade redan i grundskolan. Han hade helt uppenbart inte besökt något engelskspråkigt land, där man oftast läser det samlade science.

Det är viktigt att skolan, även om man arbetar ämnesvis, låter eleverna se helheten, antingen genom ämnesövergripande arbete, eller i projekt av den typen. Så gjorde vi på den tiden när jag var mellanstadielärare. Läste vi Indien läste vi om helhetsbegreppet Indien, geografin, historien, religionen och naturen. Det går inte att förstå det ena utan det andra.

Låt mig reflektera över min käraste materiella ägodel, gitarren, en källa till mycken glädje i mitt liv. Vilket ämne hör den hemma i?

Det första svaret jag får är säkert musik. Givetvis, gitarren är ett musikinstrument, och det är ju självklart att vi både ska lyssna på gitarrmusik och lära oss spela lite på den. Men tänk vidare.

Musik är ju starkt förknippad med fysik, och då framför allt avsnittet akustik. I akustiken får eleverna lära sig att långa strängar ger lägre ton än korta, att ljud kan förstärkas genom resonansbottnar, att kraftiga svängningar ger starkare ljud än mindre kraftiga och så vidare. Allt tillämpbart på gitarren.

Akustiken är sedan starkt förknippad med biologi, och då männsikokroppens funktion. Hörsel, akustik och musik hör ihop. 

Och hur mycket teknik innehåller inte en gitarr, även en akustisk sådan. Olika metoder för att få strängarna att sitta fast, mekaniken i stämskruvarna som möjliggör finstämning, den där stålvajern som sitter i halsen på en stålsträngad gitarr för att den inte ska böja sig och så vidare. Tar vi sedan in en elgitarr blir lyckan komplett.

Musik och matematik är starkt förknippade, och även om vi inte börjar räkna bråk med hjälp av noter så innehåller gitarren mycket matematik. Det enklaste är att avståndet från bryggan till tolfte bandet ska vara lika stort som det från tolfte bandet till stallet. Fundera till exempel på hur det längs upp halsen blir kortare och kortare avstånd mellan bandstavarna? Hur ser det matematiska sambandet ut. 

Jag är säkert inte den enda som byggt en elgitarr i slöjden, även om min blev särdeles ospelbar. Så där hör gitarren också hemma. Här kan vi dessutom göra en annan intressant iakttagelse. I engelsk skola är slöjd en del av ämnet teknik, och i Danmark har man på många ställen kombinerade textil- och träslöjdssalar, med samma lärare i båda slöjdarterna. (1919 års undervisningsplan för folkskolan talar inte om trä- och syslöjd, den har uppdelningen slöjd för pojkar och för flickor.)

Att man dessutom kan läsa om både gitarren och dess historia (hupp ett ämne till, fanns det gitarrer på frihetstiden) och dess geografiska utbredning (kräver lite kartstudier) och hur olika gitarrvarianter finns på olika håll i världen på både svenska och engelska (och säkert också andra språk) är bara en bonus.

Så vilket ämne är egentligen en gitarr? I princip alla.