Kunskapens moder

Det finns de som påstår att repetition är kunskapens moder, men jag anser att de har fel. All kunskaps moder är motivation. Utan att vara motiverade för det lär vi oss ingenting. Som ordstävet säger: "Man kan leda en häst till vattnet, men inte tvinga den att dricka."
Det är därför helt naturligt att den första undervisningsprincipen är MOTIVATION. Den är viktigast, och en förutsättning för de andra.
När vi i början på seklet fick med Melleruds kommun i det stora statliga skolprojektet Attraktiv Skola var vår devis "Lust att lära". Och lust att lära är ett annat sätt att uttrycka motivation.
 
Ett av de stora misstag vi gjorde i början av 1990-talet var att vi utgick från den motivation eleven har inombords. Givetvis är den motivation eleven spontant känner, eller bär med sig, viktig, men när vi helt utgår från den ökar vi klyftorna mellan elever. Vissa elever kommer till skolan med en motivation de har inympats med från barnsben, från föräldrar och andra som ständigt påpekat hur viktig skolan är, och har vant eleven vid ständigt lärande. Andra har med sig en syn på skolan som något nödvändigt ont. Om skolan då abdikerar och lämnar över ansvaret för lärandet på eleven själv får denna skillnad fullt genomslag.

Därför är läraren oerhört viktigt för att skapa motivation hos eleverna. Det gäller att hitta det lustfyllda i det stoff som presenteras. Vad i finns det stoffet som kan väcka elevernas intresse? Vad finns det för skäl för dem att vilja lära sig just det här? Hur är det som görs kopplat till deras verklighet eller deras intressen? Det är frågor alla lärare måste fundera över inför ett nytt arbetsområde eller avsnitt.  Hur ska läraren väcka lusten hos eleverna? För ärligt talat, det mesta vi gör i skolan kan, om läraren är medveten om det, göras roligt och spännande. Det gäller bara att känna sina elever och behärska sitt ämne.
 
Något av det mest motivationsskapande är lärarens relation till eleverna. I de klassrum där det råder en ömsesidig respekt mellan lärare och elever finns ofta också lusten att lära. Eleverna litar på läraren, vet att han/hon är beredd att lyssna, och att han/hon inte försöker tvinga på dem något som de inte kommer att ha nytta eller glädje av.
 
Men motivationsskapandet måste utgå från glädjen att lära och stoffets inneboende attraktivitet. Det är först då det blir djuplärande, kunskaper som sitter kvar. Att försöka locka eller tvinga fram motivation med yttre belöningar eller kanske tvång leder bara till ytinlärning, där kunskapen försvinner lika snabbt som den skapades.
 
Så jag tror att nyckeln till att förbättra svensk skolas resultat heter lust att lära. Det vi ständigt borde diskutera i lärarrummen är hur vi väcker denna lust hos eleverna. För i de klassrum där den lusten finns råder få disciplinproblem och där presteras det hela tiden. Och det är det bästa beröm en lärare kan få, att eleverna varje dag går till skolan med glädje och en förväntan att lära sig något nytt.
 
Jag kan inte låta bli att kommentera dagens utspel om tidigare betyg. Jag är motståndare till tidiga betyg av många skäl. Ett av de viktigaste är att de riskerar att bli ett enkelt redskap för läraren att ta till när fantasin tryter. Istället för att arbeta med att göra stoffet spännande och intressant kan läraren använda betygen som ett yttre belöngssystem, något som leder fokus bort från lärandet och till en bokstav på ett papper i slutet på terminen.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0