ukulelemorfar

Moderaterna vill införa betyg från årskurs 3. Som om de tror att det skulle höja elevernas prestationer i skolan. Varför kan de inte studera vad forskningen säger innan de kommer med sina förslag. Skolan ska ju enligt skollagen bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Och observera att under de år på 1980- och 1990-talen när vi bara hade betyg från årskurs 8 klarade sig svenska elever betydlig bättre i internationella tester än nu.

Men här kommer åtta tunga skäl emot att ge betyg tidigare än nu (och kanske också mot att ge dem så tidigt som vi nu gör):

 

1. Mognadspridningen

I en "normal" grupp tioåringar finns det en spridning i kroppslig mognad från 7-13 år. Vissa av eleverna är på väg in i puberteten, andra är kroppsligen fortfarande skolnybörjare. Samma spridning finns i den intellektuella utvecklingen. Att bedöma alla utifrån samma kriterier är mycket orättvist. Risken är stor för att vi betygsätter deras mognad istället för deras prestationer.

Det är ju på grund av detta idrottsförbunden motarbetar toppningar och seedningar av spelare i tidiga åldrar. De vet att många talanger skulle försvinna om man bara satsade på de som är bra när de är små.

 

2. Det mätbara blir viktigast

Alla betygskalor bygger på att kunskap är något mätbart. Risken med betyg är att vi begränsar kunskapsarbetet i skolan till sådant som går att mäta. Vi fokuserar på sådant där det finns ett rätt svar. Detta kommer att hämma kreativitet och kritiskt tänkande, två mycket viktiga egenskaper hos våra unga.

 

3. Visar inte på progression

OK, du fick ett B i höstas och ett B nu. Men har du gått framåt eller inte? Står B:t för samma saker. Det vore mycket bättre att ha nivåbeskrivningar i varje ämne och sedan efter varje läsår eller termin ange vilken nivå eleven nått till. Då skulle kunskapsutvecklingen bli tydlig. Det finns redan sådana redskap, till exempel Ingvar Lundbergs läsutvecklingsschema. Engelsmännen har också haft ett sådant redskap sedan de fick en nationell läroplan för drygt 20 år sedan.

 

4. Fel fokus

Betyg innebär stor risk att elever lär sig av fel orsak. Man pluggar för att få ett betyg, eller ett bra provresultat. Viljan att lära sig och glädjen med kunskaper riskerar ersättas av strävan efter en högre siffra eller en bättre bokstav. Och när man väl fått detta kan man strunta i det man lärt sig. Det blir lära för skolan och inte för livet, för kunskapen i sig är inget värd när betyget är utdelat.

 

5. Lärare kan missbruka

På samma sätt lockas lärarna att motivera (eller hota) eleverna med betyg. Att visa eleverna på kunskapernas användbarhet eller glädjen att lära sig behövs inte. Det riskerar att bli piska istället för morot.

 

6. Stjäl tid

Speciellt för lärarna blir betygen, och de nationella prov som behövs för att garantera betygens likvärdighet, en stor tidstjuv. Fråga lärare i årskurs 6 och 9 om hur mycket tid de tvingas lägga på att genomföra och rätta de nationella prov som är kopplade till betygen. Det är mängder av lektions- och planeringstid som skulle användas mycket bättre.

 

7. Betyg motiverar bara vissa

Varför lägger den som alltid får vara avbytare i fotbollslaget av tidigare än den som alltid tillhör startelvan? Alla tränare vet svaret. På samma sätt har alla lärare som satt betyg märkt hur många elever som trots hårda ansträngningar inte lyckas höja sitt betyg efter några terminer ofta lägger av helt istället. Betygen är ofta en jättebra motivationsfaktor för de som har bra betyg. Men kom ihåg att de som arbetar hårdast i skolan ofta inte är de som har bäst betyg, de lever ofta på talang eller att de ligger långt framme mognadsmässigt. De som jobbar hårdast är oftast de som ligger kring medelbetygen.

 

8. Bristande vetenskapliga bevis

Det finns ingen forskning som visar på långsiktiga positiva effekter av tidiga betyg. I John Hatties stora forskningsstudie finns inte ens ordet betyg med i sökregistret. "Undervisning och övning inför prov" ligger på plats 98 av 150 faktorer när det gäller positiv påverkan på studieprestationer. (Läxor ligger på plats 94.) Däremot ligger fortlöpande bedömning på plats 5. Men idag tvingas lärarna lägga mer tid på betyg och att undervisa inför nationella prov.

 

Om vi ska höja resultaten i svensk skola är nog tidigare betyg en av de sämsta åtgärder vi kan vidta. Låt istället fokus ligga på att utveckla undervisningen. Ge lärarna tid att diskutera, planera och utvärdera, och rektorerna tid att besöka lektioner och sedan diskutera sina observationer med lärarna, istället för att tvinga fler till fortbildning i betygssättning, till att rätta nationella prov och rektorer till att arbeta med betygsstatistik. Kort sagt, låt även skolpolitiken bli forskningsbaserad.