Ibland tror jag att min Ipod har någon form av inbyggd artificiell intelligens. På vägen till och från jobbet brukar jag ha den på "shuffle", och ibland väljer den musik som får mig att häpna, musik som jag glömt att jag hade i den men som jag behöver höra just då.
Låt mig tillägga att min Ipod har någonstans mellan 600 och 700 låtar inladdade. Lite klassiskt, stora delar av Ukulele Orchestras senare skivor, massor av Fairport, Richard Thompson och Martin Simpson, lite Amy Whinehouse och Joss Stone, några doser Springsteen och nästan bortglömda pärlor från 1960-talet, ungdomar som superba Wheeler Street och tjejtrion Lady Maisery, och så vidare.
Och bland allt detta väljer min Ipod imorse strax efter viadukten ut Lasse Tennanders version av Wolf Biermanns "Uppmuntran". För er som inte vet vem Wolf Biermann så är han en tysk poet och visdiktare, som verkade i det forna Östtyskland, men fråntogs sitt medborgarskap när han var på turné i Västtyskland. Jag lyssnade på honom när jag gick på Lärarhögskolan i början på 1970-talet. Lena Granhagen gjorde en LP där hon sjöng Mikis Theodorakis och Biermann. Jag lyssnade mest för Theodorakislåtarnas skull, men fastnade för just "Uppmuntran", som var en av mina favoritlåtar då.
Därför blev jag glad när Lasse Tennander för några år sedan spelade in den på nytt, i ett fint arr. Och så hamnade den i min Ipod.
Texten är just vad titeln säger. Det är en uppmuntran. Per Olov Engqvist och Caj Lundgren översatte den till svenska och det är en av de bästa texter jag vet. Den börjar:
Nej, låt dig ej förhårdna, i denna hårda tid.
Dom alltför hårda brister, dom alltför styva mister sin vassa udd därvid.
Tala om livsvisdom. Och vad sägs om andra versen. Den innehåller en sanning som är värd att upprepas gång på gång.
Nej, låt dig ej förbittras i denna bittra tid,
för grämelsen den bygger ett galler runt omkring dig, och makten klarar sig.
Om vi gräver ner oss i bitterheten skadar vi bara oss själva och underlåter att attackera orsakerna till vår bitterhet. Och fjärde versen sen, en vers om solidaritet.
Nej, låt dig ej förbrukas, men bruka väl din tid.
Nej, låt dig aldrig kuvas, du stöder oss, vi stöder dig, vi ger varandra liv.
Det var kanske inte så konstigt att de östtyska myndigheterna gjorde allt för att stoppa Biermann. Men han levde upp till det han sjöng som avslutning på sista versen:
Vi låter oss ej tystas i denna tysta tid ...
Lyssna själva. Lena Granhagens inspelning finns på YouTube. Kanske dags för någon framsynt skivbolagsdirektör att ge ut skivan på CD? Att Björn J:son Lindh stod för arrangemangen gör den inte sämre.
