Synproblem
Vilken härlig födelsedag frun fick idag. Hon fick eftermiddagen ledig, inte för födelsedagens skull, utan för att håla mig sällskap.
Vi inledde på Thairestaurangen med lunch. Som tur var för frun var det bara en av rätterna hon var allergisk mot. Fläskfile verkade vara dagens huvudsakliga ingrediens. Den starka var utmärkt, den friterade likaså.
Så iväg till Bäckefors för fotografering av mina ögonbottnar. Det stod på kallelsen att man skulle komma tidigt, och det tog en kvart för dem i kassan att komma fram till oss, så det stämde.
Jag hatar att få vätska i ögonen, och de dropar jag fick nu för att förstora pupillerna sved dessutom. Men på en halvtimme var pupillerna stora nog för att skapa misstankar om långvarigt drogbruk, och perfekta för fotografering.
Tänk er att sitta med huvudet helt stilla och låta ögonen följa en blinkande röd liten lampa, samtidigt som man lyser in i ett av ögonen med en stark lampa, då och då förstärkt av en blixt. Inte konstigt att man knappt ser något strax efter.
Värst var dock hemresan. Starkt solsken och förstorade pupiller är ingen idealisk kombination. Jag blundade med händer för ögonen för säkerhets skull nästan hela vägen. Nej, jag körde inte. Det var därför frun hade ledig eftermiddag. Och det var tur. Jag hade knappast kunnat ta mig från sjukhuset till busshållplatsen, bara att gå från mottagningen tll bilen var plågsamt.
Men ögonen var tillräckligt OK för att vi skulle kunna grilla (tredje gången på två dagar) på kvällen.
Vi inledde på Thairestaurangen med lunch. Som tur var för frun var det bara en av rätterna hon var allergisk mot. Fläskfile verkade vara dagens huvudsakliga ingrediens. Den starka var utmärkt, den friterade likaså.
Så iväg till Bäckefors för fotografering av mina ögonbottnar. Det stod på kallelsen att man skulle komma tidigt, och det tog en kvart för dem i kassan att komma fram till oss, så det stämde.
Jag hatar att få vätska i ögonen, och de dropar jag fick nu för att förstora pupillerna sved dessutom. Men på en halvtimme var pupillerna stora nog för att skapa misstankar om långvarigt drogbruk, och perfekta för fotografering.
Tänk er att sitta med huvudet helt stilla och låta ögonen följa en blinkande röd liten lampa, samtidigt som man lyser in i ett av ögonen med en stark lampa, då och då förstärkt av en blixt. Inte konstigt att man knappt ser något strax efter.
Värst var dock hemresan. Starkt solsken och förstorade pupiller är ingen idealisk kombination. Jag blundade med händer för ögonen för säkerhets skull nästan hela vägen. Nej, jag körde inte. Det var därför frun hade ledig eftermiddag. Och det var tur. Jag hade knappast kunnat ta mig från sjukhuset till busshållplatsen, bara att gå från mottagningen tll bilen var plågsamt.
Men ögonen var tillräckligt OK för att vi skulle kunna grilla (tredje gången på två dagar) på kvällen.
Kommentarer
Trackback
