Inte mitt fel

Det blir glest mellan bloggarna nu. Men skyll inte på mig. Skyll på Facebook, en klart vanebildande webbplats. Det borte finnas någon sorts Facebook-antabus. Jag har i alla fall slutat med spelen där. Alltid ett steg i rätt riktning.

Stackars Anna Anka. Utslängd ur sitt hus, eller om det var Pauls. Hur ska det gå för henne? Hon är i alla fall inte välkommen att låna något av våra gästrum.

Nu ska prickskyttar skydda bröllopsparet 19 juni. Det låter farligt. Tänk om de inte är så pricksäkra? Och när ska de skjuta? Om de väntar med att skjuta tills den de ska skjuta på redan har skjutit mot dem som ska skyddas från beskjutning så är det ju lite i senaste laget. Å andra sidan kan de väl inte skjuta mot någon som inte har skjutit bara utifrån en misstanke om att de tänker skjuta.
(Jag var tydligen borta den svensklektion när vi lärde oss att undvika upprepningar. Eller också gjorde jag nyss ett medvetet stilval.)

Ikväll rullar vi igång vårt nya projekt, eller rättare sagt Mia Palms nya projekt. Hur som helst, det ska bli skoj att samla "Vi-som-alltid-är-med-ensemblen" igen. Går allt vägen får Mellerud en ny trettonhelgstradition.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0