Tankar på tåg

(Rubriken troligen lånad av Slas.)
Just hemkommen från tre dagar på Österlen. Som tur var tog vi tåget Mellerud-Lund t o r och hade hyrbil från Lund. OKQ8 tillhandahöll en liten Toyota. 3 dygn, 30 mil strax under 1200 kr inkl bensin och självriskreducering. Mindre än halva priset mot vad Avis och andra ville ha.
Kändes lite lyxigt att över Hallandsslätten sitta i en varm komfortabel förstaklassfåtölj och titta på bilarna på motorvägen som kämpade mot snön. Vi hade dessutom tillgång till kaffeservering på tåget.
Vi kände oss dock lite lurade på sträckan Göteborg-Lund. Det är exakt samma stolar i första och andra klass. Däremot var platsbiljetten gratis i första, likaså kaffe och te. Men ändå.

Lyssnade på Steeleye Spans nya CD på tåget. Riktigt bra och hörvärt. De har åldrats med behag. Gitarristen Ken Nicol är dessutom en klippa, en kille som är lika bra på elektriskt som akustisk gitarr. Gruppens problem är inte att jämföras med andra, utan jämförelserna med de klassiska skivorna från 1970-talet. Men å andra sidan, vilken grupp någonstans i världen gör i dag skivor som "Please to See the King", "Below the Salt" eller "Commoners Crown"? Ingen!
Men om dagens bästa folkrockare heter trots allt Wheeler Street!

Under Skånebesöket blev julen komplett. Pappa serverade både grisfötter och lutfisk. Att gnaga på en välrakad grisfot är en höjdare. Hur kan man förresten tycka illa om lutfisk? Den smakar ju inte något? Den är mest en ursäkt för att vräka i sig nymalen skånsk senap. Som sådan duger den gott.

Kommentarer
Postat av: Ullabritt

Maten ska vara stilla på tallriken! Lutfisk dallrar!! Duh!

Det är m a o mer konsistensen än smaken jag inte kan med...senap kan jag äta utan lutfisk! :-)

2010-01-06 @ 22:04:46
Postat av: Lasse

Kannibalerna säger annars: Maten ska vara tyst i munnen.

2010-01-07 @ 17:04:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0