Statlig skola
Debatten om att förstatliga skolan har blossat upp igen, denna gång med ett utspel av fp. DN stämmer in i deras kör. Har just skickat följande till vår största dagstidning för att i viss mån vrida debatten rätt.
Jag inledde min skolledarkarriär i maj 1986, i den så kallade statliga skolan. men var den så statlig?
Det staten styrde var antalet lärarveckotimmar. Detta räknades ut med två decimalers noggrannhet och styrde exakt vad vi fick lägga ut i tjänstefördelningen. Vi fick inte lägga ut mer, för då åsamkade vi staten pensionskostnader, vi fick inte lägga ut mindre. Men hur lägger man ut 0,23 lärarveckotimmar? Har man en lärare som stannar 9 minuter på lektionen?
Allt annat styrdes, och bekostades av kommunen, och skillnaderna var enorma mellan olika kommuner. Jag flyttade från Haningen till Skara 1987 och kunde konstatera detta med egna ögon.
Kommunen stod till exempel för läromedlen. Den kommun som satsade mest spenderade här 3-4 gånger mer än den som satsade minst. I Haninge lappade vi böckerna i det längsta, i Skara köpte vi nya.
Kommunen stod för skolmaten. Min då nioåriga dotter tyckte det var ett himmelrika att komma till Skara och varje dag få riktigt god mat.
Kommunen stod för huvuddelen av lärarnas fortbildningskostnader. I Haninge fanns inget annat än den lilla statliga pengen, i Skara fanns pengar till studieresor och föreläsare.
Kommunen stod för elevassistenter, skolvärdar, kanslister. I Skara hade vi till exempel en lärarsekreterare.
Kommunen stod också för lokaler, skolskjutsar, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer med mera.
Så hur statlig var egentligen skolan? Staten stod faktiskt bara för lärarlönerna (och även där var kommunen tvungen att skjuta till medel). Men arbetsgivaransvaret för lärarna var kommunalt.
"Ur led är debatten. Ack ve att jag är den att vrida den rätt igen." (Fritt efter William Shakespear)
Jag inledde min skolledarkarriär i maj 1986, i den så kallade statliga skolan. men var den så statlig?
Det staten styrde var antalet lärarveckotimmar. Detta räknades ut med två decimalers noggrannhet och styrde exakt vad vi fick lägga ut i tjänstefördelningen. Vi fick inte lägga ut mer, för då åsamkade vi staten pensionskostnader, vi fick inte lägga ut mindre. Men hur lägger man ut 0,23 lärarveckotimmar? Har man en lärare som stannar 9 minuter på lektionen?
Allt annat styrdes, och bekostades av kommunen, och skillnaderna var enorma mellan olika kommuner. Jag flyttade från Haningen till Skara 1987 och kunde konstatera detta med egna ögon.
Kommunen stod till exempel för läromedlen. Den kommun som satsade mest spenderade här 3-4 gånger mer än den som satsade minst. I Haninge lappade vi böckerna i det längsta, i Skara köpte vi nya.
Kommunen stod för skolmaten. Min då nioåriga dotter tyckte det var ett himmelrika att komma till Skara och varje dag få riktigt god mat.
Kommunen stod för huvuddelen av lärarnas fortbildningskostnader. I Haninge fanns inget annat än den lilla statliga pengen, i Skara fanns pengar till studieresor och föreläsare.
Kommunen stod för elevassistenter, skolvärdar, kanslister. I Skara hade vi till exempel en lärarsekreterare.
Kommunen stod också för lokaler, skolskjutsar, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer med mera.
Så hur statlig var egentligen skolan? Staten stod faktiskt bara för lärarlönerna (och även där var kommunen tvungen att skjuta till medel). Men arbetsgivaransvaret för lärarna var kommunalt.
"Ur led är debatten. Ack ve att jag är den att vrida den rätt igen." (Fritt efter William Shakespear)
Kommentarer
Trackback
