Högre makt?
Ibland undrar man om någon vill säga en något, men gör det lite mer subtilt. I drygt 30 år har jag bara besökt kyrkor i samband med konserter och familjehögtider, men jag börjar fundera på om han (eller varför inte hon) föruppe börjar bli lite förtretad. Först blev frun kyrkvärd, och nu denna vecka är signalerna mycket tydliga. Måndagens Lynley-DVD heter "Guds ord" och idag kom den 24:e och sista Beck-DVDn, betitlad "I Guds namn". Får börja fundera lite på detta.
När jag köpte Aftonbladet och Beck blev jag stoppad av damen i kassan. Hon rotade i tidningsstället och räckte över den Londonguide man fick gratis med AB i måndags. Ödmjuk som jag är sa jag inte att jag inte läser Londonböcker, jag skriver dem. Istället berättade jag att jag redan har ett ex. Men hon tyckte jag kunde ta ett till, kanske för att ge bort till någon. Och snäll som jag är så har jag nu två likadana Londonguider.
Jag blev lite bestört över kassadamens berättelse att det var svårt att bli av med böckerna, trots att de var gratis. Svårt att bli av med Londonguider? Vart är världen på väg? Är inte London allas drömresemål? Vill inte alla ständigt öka sina kunskaper om staden? Trots allt rymmer den 2000 års historia.
Tillbringade ett par timmar igårkväll med att leta låtar från USA att sjunga med Kanalyreidolskandidaterna nästa tisdag kväll. Hittade massor av bra låtar, men inte så många att sjunga med dem. "Suicide Is Painless" från MASH står sig fortfarande, men knappast något man sätter i händerna på 11-12-åringar med hela livet framför sig. Och jag tror inte de riktigt skulle fatta den sköna poesin i James Taylors underbara "Fire and Rain", eller den politiska ambivalensen i "The Night They Drove Old Dixie Down". Varför skulle förresten Joan Baez ge sig på den sistnämnda. En av mina favoritlåtar sjungen av en av mina favoritsångerskor med ett katastrofalt resultat. Tänkt om vi hade fått spela in den med Julius Krojk (världsberömda i hela Vendelsö med omnejd på mycket tidigt 70-tal). Då hade jag nog inte suttit här i Mellerud och skrivit blogg idag.
När jag köpte Aftonbladet och Beck blev jag stoppad av damen i kassan. Hon rotade i tidningsstället och räckte över den Londonguide man fick gratis med AB i måndags. Ödmjuk som jag är sa jag inte att jag inte läser Londonböcker, jag skriver dem. Istället berättade jag att jag redan har ett ex. Men hon tyckte jag kunde ta ett till, kanske för att ge bort till någon. Och snäll som jag är så har jag nu två likadana Londonguider.
Jag blev lite bestört över kassadamens berättelse att det var svårt att bli av med böckerna, trots att de var gratis. Svårt att bli av med Londonguider? Vart är världen på väg? Är inte London allas drömresemål? Vill inte alla ständigt öka sina kunskaper om staden? Trots allt rymmer den 2000 års historia.
Tillbringade ett par timmar igårkväll med att leta låtar från USA att sjunga med Kanalyreidolskandidaterna nästa tisdag kväll. Hittade massor av bra låtar, men inte så många att sjunga med dem. "Suicide Is Painless" från MASH står sig fortfarande, men knappast något man sätter i händerna på 11-12-åringar med hela livet framför sig. Och jag tror inte de riktigt skulle fatta den sköna poesin i James Taylors underbara "Fire and Rain", eller den politiska ambivalensen i "The Night They Drove Old Dixie Down". Varför skulle förresten Joan Baez ge sig på den sistnämnda. En av mina favoritlåtar sjungen av en av mina favoritsångerskor med ett katastrofalt resultat. Tänkt om vi hade fått spela in den med Julius Krojk (världsberömda i hela Vendelsö med omnejd på mycket tidigt 70-tal). Då hade jag nog inte suttit här i Mellerud och skrivit blogg idag.
Kommentarer
Trackback
