Bokdag
Jag hade bokdag igår. I brevlådan låg det två nya böcker. Den ena är Lelle Printers handbok i att hålla roliga tal. Ni som känner mig får väl så småningom bedöma om hans råd fungerar eller inte.
Den andra är en bok jag verkligen ser fram emot att läsa. Faktiskt så mycket att jag läste inledningen parallellt med att jag lagade mat. Det gäller David Eberhards nya, "Ingen tar skit i de lättkränktas land". Hans förra "I trygghetsnarkomanernas land" har jag haft i huvudet ända sedan jag läste den. Där tar han bland annat upp vår ovilja att acceptera att olyckor kan hända utan att det nödvändigtvis måste vara någons fel, vår naiva tro på att man kan undvika döden och den märkliga symbiosen mellan press och forskare som vill väcka uppmärksamhet.
Nu ska han granska hur det kommer sig att allt fler känner sig kränkta. I inledningen pekar han på orimligheten att det är den "drabbade" som ska definiera om det har förekommit en kränkning eller inte.
Jag påminner mig vad David Lega sa på skolriksdagen för två år sedan. Ungefär så här: "Ni har inte en chans. Vill jag känna mig kränkt så gör jag det oavsett hur ni agerar. Kommer jag fram till en dörr och ni öppnar den åt mig tänker jag: Aha! Det tror inte att jag kan öppna dörren bara för att jag sitter i rullstol. Öppnar ni den inte för mig tänker jag: Aha! De tar inte hänsyn till att jag sitter i rullstol."
För att fullborda boktemat passade jag på att beställa Töres Theorells bok om hur musikupplever påverkar vårt välbefinnande, "Noter - om musik och hälsa". Märkligt nog fanns den inte på AdLibris, min huvudleverantör, men Karolinska Institutet University Press, förlaget, har postorder. Hoppar den håller vad den lovar. Mer musik åt folket!
Den andra är en bok jag verkligen ser fram emot att läsa. Faktiskt så mycket att jag läste inledningen parallellt med att jag lagade mat. Det gäller David Eberhards nya, "Ingen tar skit i de lättkränktas land". Hans förra "I trygghetsnarkomanernas land" har jag haft i huvudet ända sedan jag läste den. Där tar han bland annat upp vår ovilja att acceptera att olyckor kan hända utan att det nödvändigtvis måste vara någons fel, vår naiva tro på att man kan undvika döden och den märkliga symbiosen mellan press och forskare som vill väcka uppmärksamhet.
Nu ska han granska hur det kommer sig att allt fler känner sig kränkta. I inledningen pekar han på orimligheten att det är den "drabbade" som ska definiera om det har förekommit en kränkning eller inte.
Jag påminner mig vad David Lega sa på skolriksdagen för två år sedan. Ungefär så här: "Ni har inte en chans. Vill jag känna mig kränkt så gör jag det oavsett hur ni agerar. Kommer jag fram till en dörr och ni öppnar den åt mig tänker jag: Aha! Det tror inte att jag kan öppna dörren bara för att jag sitter i rullstol. Öppnar ni den inte för mig tänker jag: Aha! De tar inte hänsyn till att jag sitter i rullstol."
För att fullborda boktemat passade jag på att beställa Töres Theorells bok om hur musikupplever påverkar vårt välbefinnande, "Noter - om musik och hälsa". Märkligt nog fanns den inte på AdLibris, min huvudleverantör, men Karolinska Institutet University Press, förlaget, har postorder. Hoppar den håller vad den lovar. Mer musik åt folket!
Kommentarer
Trackback
