London igen
Har inte riktigt koll på för vilken gång i ordningen jag just varit i Londonen, men tippar runt 90:e. Men jag höll på mitt motto: Minst en helt ny upplevelse varje gång.
Denna gång blev det flera:
På måndagen var jag och frun först ute i East End-området och promenerade vid kanalerna, och såg några gamla tidvattenkvarnar och den åpumpstation Sir Joseph Bazalgette byggde på 1870-talet (nu moderniserad) för att lösa avloppsproblemen som höll på att göra Themsen till värlcdens största kloak. Vi passade också på att besöka Stratford (nerj inte "upon-Avon") där man förbereder för OS 2012. Tre stora arenor är under uppförande, och deras buss/t-bane/tågstation är mycket häftig. Ta Docklands Light Railway från Stratford in mot Canary Wharf så får ni en bra utsikt över arenorna.
På kvällen var vi i Barbican Centres stora konsertlokal (plats för runt 2000) på "Last Night of the Winter Proms", med ett pärlband av klassiska "greatest hits". Dessutom fick vi chans att sjunga med och vifta med brittiska flaggor. "Britannia Rule the Waves" (Ja, det ska faktiskt vara utan S på "rule".) Upplyftande. För ovanlighetens skull också en dirigent som gav lite festligt mellansnack, och ett konsertprogram som var värt sina £3.
Tisdag och onsdag blev det mest shopping (och god pubmat). Men vi hann titta på Museum of London, som just nu byggs om och därför har fri entré några månader). Bara tiden före London blev Londinum, romartiden och medeltiden var klara. När det hela blir klart kommer museet att bli ett måste.
Några andra iakttagelser:
* Vad då säkerhet på flygningar. På toaletten på planet hade de ett fack för använda rakblad (får man ta med sig sådana???) och ingen brydde sig om min lilla flaska med nitroglycering (medicin mot kärlkramp). Jag hade med bevis på att jag behövde den, men ingen ens tittade på den.
* Liberty Bounds vid Tower Hill är utan tvekan Londons mysigaste Wetherspoon-pub. (För er som inte vet: På Wetherspoons äter och dricker man bra och billigt. Vi har besökt ett antal av kedjans pubar i och utanför London.)
* De ekonomiska problemen visar sig genom många stängda butiker (bland annat bokhandelskedjan Borders) och många "Closing Down"-sales. Där Zavvi (Virgin Megastore) låg vid Tottenham Court Road har man fortfarande inte hittat ny hyresgäst.
* Å andra sidan var det trångt på Oxford Street alla dagar och tider, och ute i Westfield (Europas största shoppingmall, vid Shepherds Bush) var det ännu trängre. I Westfields exklusiva del, döpt till The Village, har de inga priser i skyltfönstren. Behöver du fråga om priset har du ändå inte råd att handla i de butikerna.
* Att gå in på Foyles på Charing Cross Road är som att stiga in i en annan värld. Här regerar lugnet. Massor av folk även där, men alla verkar targna av atmosfären. Och vilket sortiment de har. Jag var uppe på musikavdelningen på våning 3 och letade efter noterna till "Jerusalem". Mannen vid informationsdisken visste axakt i vilken låda de fanns. Bara £2.99! E.-böcker än sen!
* Jag börjar nopg bli gammal. Vet inte vem Cheryl är, trots att hon fanns på förstasidan på minst tre skvallertidningar.
* Att ta en morgonpromenad till WH Smith på Victoria Station för att köpa The Times, och sedan hem igen för att att hinna läsa den före (den engelska) frukost(en) är en vana som håller på att bli ett måste. Jag klarade dessutom tidningens "fiendish" suduko på planet hem igår.
* Frukostrummet på Morgan House (Londons bästa guest house tror vi, men vad vet vi, vi bor aldrig någon annanstans) lever upp de morgnar Rachel (ägarinnan) är där. Hon fullkomligt dominerar rummet och sprider glädje bland gästerna.
Till sist ett stort tack till piloten igår, Vi landade på Landvetter 20 minuter före utsatt tid!
Denna gång blev det flera:
På måndagen var jag och frun först ute i East End-området och promenerade vid kanalerna, och såg några gamla tidvattenkvarnar och den åpumpstation Sir Joseph Bazalgette byggde på 1870-talet (nu moderniserad) för att lösa avloppsproblemen som höll på att göra Themsen till värlcdens största kloak. Vi passade också på att besöka Stratford (nerj inte "upon-Avon") där man förbereder för OS 2012. Tre stora arenor är under uppförande, och deras buss/t-bane/tågstation är mycket häftig. Ta Docklands Light Railway från Stratford in mot Canary Wharf så får ni en bra utsikt över arenorna.
På kvällen var vi i Barbican Centres stora konsertlokal (plats för runt 2000) på "Last Night of the Winter Proms", med ett pärlband av klassiska "greatest hits". Dessutom fick vi chans att sjunga med och vifta med brittiska flaggor. "Britannia Rule the Waves" (Ja, det ska faktiskt vara utan S på "rule".) Upplyftande. För ovanlighetens skull också en dirigent som gav lite festligt mellansnack, och ett konsertprogram som var värt sina £3.
Tisdag och onsdag blev det mest shopping (och god pubmat). Men vi hann titta på Museum of London, som just nu byggs om och därför har fri entré några månader). Bara tiden före London blev Londinum, romartiden och medeltiden var klara. När det hela blir klart kommer museet att bli ett måste.
Några andra iakttagelser:
* Vad då säkerhet på flygningar. På toaletten på planet hade de ett fack för använda rakblad (får man ta med sig sådana???) och ingen brydde sig om min lilla flaska med nitroglycering (medicin mot kärlkramp). Jag hade med bevis på att jag behövde den, men ingen ens tittade på den.
* Liberty Bounds vid Tower Hill är utan tvekan Londons mysigaste Wetherspoon-pub. (För er som inte vet: På Wetherspoons äter och dricker man bra och billigt. Vi har besökt ett antal av kedjans pubar i och utanför London.)
* De ekonomiska problemen visar sig genom många stängda butiker (bland annat bokhandelskedjan Borders) och många "Closing Down"-sales. Där Zavvi (Virgin Megastore) låg vid Tottenham Court Road har man fortfarande inte hittat ny hyresgäst.
* Å andra sidan var det trångt på Oxford Street alla dagar och tider, och ute i Westfield (Europas största shoppingmall, vid Shepherds Bush) var det ännu trängre. I Westfields exklusiva del, döpt till The Village, har de inga priser i skyltfönstren. Behöver du fråga om priset har du ändå inte råd att handla i de butikerna.
* Att gå in på Foyles på Charing Cross Road är som att stiga in i en annan värld. Här regerar lugnet. Massor av folk även där, men alla verkar targna av atmosfären. Och vilket sortiment de har. Jag var uppe på musikavdelningen på våning 3 och letade efter noterna till "Jerusalem". Mannen vid informationsdisken visste axakt i vilken låda de fanns. Bara £2.99! E.-böcker än sen!
* Jag börjar nopg bli gammal. Vet inte vem Cheryl är, trots att hon fanns på förstasidan på minst tre skvallertidningar.
* Att ta en morgonpromenad till WH Smith på Victoria Station för att köpa The Times, och sedan hem igen för att att hinna läsa den före (den engelska) frukost(en) är en vana som håller på att bli ett måste. Jag klarade dessutom tidningens "fiendish" suduko på planet hem igår.
* Frukostrummet på Morgan House (Londons bästa guest house tror vi, men vad vet vi, vi bor aldrig någon annanstans) lever upp de morgnar Rachel (ägarinnan) är där. Hon fullkomligt dominerar rummet och sprider glädje bland gästerna.
Till sist ett stort tack till piloten igår, Vi landade på Landvetter 20 minuter före utsatt tid!
Kommentarer
Trackback
