ukulelemorfar

Då var de sista resterna av somarsemestern bortsopade. (Med undantag för veckans kortis till London.) Väckarklockan står åter på 05.30, vilket ger tid att läsa TTela, DN och SvD före frukost, och jag räknar kallt med att jobba full arbetsdag, inte ta lite komp sista halvtimmen. Frun är igång igen, och idag är sista förberedelsedagen på skolan innan eleverna anländer. Tänkt det fanns en gång när lärarna samlades dag 1 och barnen kom dag 2. Hur hann vi med allt på en ynka dag? Men det är klart, det var på den tiden när varje lärare jobbade som en liten ö i skolan. Vi hade knappast någon samplanering alls.

Led med MIF igår. 1-3 var i och för sig rättvist, men de hade häng när Daniel gjorde 1-2, och så åker man på ett skitmål minuten efter. Blöt plan och halv orkan är inte helt idealiska förhållanden för fotboll. Men tack till Linköpings tränare som från bänken signalerade till oss i speakerbåset vem i klungan som gjorde målet när vi hade svårt att uppfatta det. Till vårt försvar ska sägas att det inte är lätt när det är 8 svartklädda inom straffområdet, bollen studsar hit och dit efter en hörna tills någon til slut får en fot på den och styr den i mål. Och när ska fotbollsspelare, i likhet med basker, handboll och andra, få en siffra på bröstet också. Man har det ju i landslagsfotboll.

Avslutade helgen med ett möte om gitarrfestivalen. Biljettförsäljning går ännu så länge trögt. Vi har dock drygt två månader på oss att övertyga ala om hur bra Göran Söllscher och Mureil Anderson (med flera) är.