Fler tidsmarkörer
Radion spelade "Visa mig hur man går hem" med Towa Carson och Lasse Lönndahl. Kom på att Towa troligen var Sveriges Posh Spice långt innan Posh Spice ens var född. Towa var/är ju en populär sångerska, och om jag har mina kändisfakta i ordning var hon åtminstone förr gift med en allsvensk fotbollsspelare (och jag hoppas att hon fortfarande är gift med honom).
Började knacka in "Halleluja magistern" i datorn. Lär ta sin tid. Första kapitlet, av 18, tog 40 minuter. Skriven på den tid man skrev böcker på vanlig skrivmaskin, den här är ursprungligen nerknackad på en gammal antik sak som pappa köpte åt mig när SJ gick över till elektriska skivmaskiner. Sedan skrev man om hela boken ett par gånger efterhand som man kom på ändringar. Jag tror att jag skrev om manuset i sin helhet (drygt 60 maskinskrivna A4) tre gånger. Och ville man ha en kopia fick man snällt sätta in två papper i maskinen med karbonpapper emellan.
Kom på hur tydligt boken hänger ihop med sin tid. Skriven 1976 och publicerad året efter påminner den om tobaksröksfyllda fritidsgårdar, ungdom som antingen tillhör mopedgäng eller den starka vänsterrörelsen (kommunist var ingen döskallemärkning på den tiden), frustrerade hemmafruar, Skolöverstyrelse och så vidare. Som många böcker blir den en historiskt tidsdokument. Men ni får läsa själva när jag knackat in hela boken och lagt ut den på hemsidan.
Vi lyssnade på Stefan Einhorn och Vox igår. Vox är en underbar a capella-kvartett med en minst sagt varierande repertoar, från medeltida musik till modern schlager. Igår gjorde de bland annat fantastiska versioner av "She's Leaving Home" (Beatles), "A Nightinggale Sang in Berkely Square" (och nu fattar jag vad texten handlar om) och tre gamla franska kärlekssånger.
Stefan Einhorn talade om kärlek, snällhet och goda gärningar. Han poängterade att det inte är tanken som är det viktigaste utan handlingen. Då kände jag att vi träffat rätt. Vi hade ägnat en stor del av dagen åt just handling, närmare bestämt inhandling.
Vann inte på Lotto igår heller. Jag börjar misstänka att Svenska Spel tycker att vi klarar oss bra ändå och att vår Lottouppgift är att leverera in pengar som kan delas ut i vinster till andra.
Fick viss tröst i och med att Brynäs vann, och inte nog med att de vann, de vann mot sonens favoritlag! "Egen framgång är guld värd, men andras motgångar är inte heller att förakta", som Oscar Wilde så träffande uttryckte det. Undrar om man törs ha en Brynäströja på sig i Scandinavium 8 december?
Började knacka in "Halleluja magistern" i datorn. Lär ta sin tid. Första kapitlet, av 18, tog 40 minuter. Skriven på den tid man skrev böcker på vanlig skrivmaskin, den här är ursprungligen nerknackad på en gammal antik sak som pappa köpte åt mig när SJ gick över till elektriska skivmaskiner. Sedan skrev man om hela boken ett par gånger efterhand som man kom på ändringar. Jag tror att jag skrev om manuset i sin helhet (drygt 60 maskinskrivna A4) tre gånger. Och ville man ha en kopia fick man snällt sätta in två papper i maskinen med karbonpapper emellan.
Kom på hur tydligt boken hänger ihop med sin tid. Skriven 1976 och publicerad året efter påminner den om tobaksröksfyllda fritidsgårdar, ungdom som antingen tillhör mopedgäng eller den starka vänsterrörelsen (kommunist var ingen döskallemärkning på den tiden), frustrerade hemmafruar, Skolöverstyrelse och så vidare. Som många böcker blir den en historiskt tidsdokument. Men ni får läsa själva när jag knackat in hela boken och lagt ut den på hemsidan.
Vi lyssnade på Stefan Einhorn och Vox igår. Vox är en underbar a capella-kvartett med en minst sagt varierande repertoar, från medeltida musik till modern schlager. Igår gjorde de bland annat fantastiska versioner av "She's Leaving Home" (Beatles), "A Nightinggale Sang in Berkely Square" (och nu fattar jag vad texten handlar om) och tre gamla franska kärlekssånger.
Stefan Einhorn talade om kärlek, snällhet och goda gärningar. Han poängterade att det inte är tanken som är det viktigaste utan handlingen. Då kände jag att vi träffat rätt. Vi hade ägnat en stor del av dagen åt just handling, närmare bestämt inhandling.
Vann inte på Lotto igår heller. Jag börjar misstänka att Svenska Spel tycker att vi klarar oss bra ändå och att vår Lottouppgift är att leverera in pengar som kan delas ut i vinster till andra.
Fick viss tröst i och med att Brynäs vann, och inte nog med att de vann, de vann mot sonens favoritlag! "Egen framgång är guld värd, men andras motgångar är inte heller att förakta", som Oscar Wilde så träffande uttryckte det. Undrar om man törs ha en Brynäströja på sig i Scandinavium 8 december?
Kommentarer
Postat av: Ullabritt
Jag ser fram emot att få läsa din bok. Om den Lasse som skrev "Halleluja, magistern" liknar den Lasse jag känner idag, kommer det att bli en upplevelse av stort format!
Ullabritt
Postat av: Ukulelemorfar
Låt mig konstatera att det finns mycket mer Lasse då än nu. Den Lasse som skrev boken var en nyutexaminerad lärare, dessutom nygift.
Postat av: miap
Min 17åring var på Einhorn/vox och tyckte "det var skitbra....kan faktiskt tänka mig läsa boken...och dom som sjöng var också jättebra....fast det var typ så´n musik du (dva mammamia)gillar".
miap
Trackback
