ukulelemorfar

Dagen började sent, sent igår. Ca 23.55 hämtade Glenn mig. Vi skulle uppvakta hans svärfar som idag fyller 60 år. Kl 00.02 kom vi som första uppvaktning till hans lägenhet. Han sov, men vaknade lyckligvis. Eftersom han avsagt sig all uppvaktning på sin födelsedag, så eventuellt var vi också de sista att uppvakta. Men vi tröstade oss med två saker: 1. Vi är inte så bra på att läsa annonser i lokalpressen. 2. Vi uppvaktade inte, vi trakasserade!
Men när jag och frugan träffade honom i förmiddags verkade han inte alls fientligt inställd över vårt tilltag.

Vi tog en runda på köpingen under förmiddagen. Förutom "herr trubaduren", den nyblivne 60-åringen, träffade vi också en lokalradiokändis, som öppnat en märklig affär där han säljer 50-talsmusik och akvariefiskar, samt en av våra äldre favoriter i samhället, den före detta journalisten som är den enda vi vet som kallar sin dotter Maria. För alla andra är han Mia.
Vi hann också med att handla och att beställa en resa till vår 35-åriga bröllopsdag. Sorry, eventuell fest är inställd. Men dyker ni upp i London kan vi tänka oss att bjuda på en öl. Har ni med present kan det till och med bli en stor.

Stor del av eftermiddagen ägnades åt att spela in jullåtar. Matilda, se tidigare YouTube-klipp var här. På drygt två timmar satte vi sex låtar live med sång, slagverk och gitarr. Sedan gjorde jag och Glenn pålägg efter att Matilda åkt hem. Glenn gjorde alla sina i första eller andra tagningen. Jag ägnade betydligt mer tid åt basspelet. Jag är nog inte så bra bassist som jag själv tror. Och ett tiosekunders gitarrsolo tog åtskilliga minuter och omtagningar at sätta dit.
Imorgon ska jag mixa. Håll tummarna.

Sonen filmade detta dagen för julafton. Missade introt en massa gånger och fick ta om från början. Så när jag nästan spelade felfritt en hel tagning, men snubblade på ackorden på slutet lät vi det vara kvar. Ett bra bevis på att det hela görs live, utan klipp och annat fusk.
Låten är skriven av Ashley Hutchings, bassist som var med och grundade bland annat Fairport Convention, Steeleye Span, Etchingham Steam Band och Albion (Country/Dance) Band med flera. Senast jag hörde honom hade han en grupp som hette Rainbow Chasers. Låten här är från en jul-LP Albion Band gjorde 1999.

Vihar varit på heldagsutflykt. Körde son och flickvän till Trollhättan, där det går fler bussar och tåg till Göteborg än från Mellerud. Passade på att beställa nytt pass till frun, så hon kan följa med och se Fairport i Cambridge i februari. Så några timmar på Överby och rean. Det sista jag behöver är snygga tröjor, så det köpte jag inga. Det näst sista jag behöver är långärmade skjortor. Garderoben är full av dem. Nu har jag fyra till som ska få plats. Nåja. 310 kr för fyra skjortor är inte så mycket. Det jag verkligen skulle behöva är fler par byxor. Men nej. Inget sådant inköp idag.
Hittade i alla fall "The Boat that Rocked" på DVD, en av de saker på min julklappslista som inte dök upp i något paket. Samma pris som före jul, 59 kr. Man fick två DVD för 99 kr, men jag hittade ingen anna som var värd de extra 40 kronorna som jag inte redan hade.
Åt en kycklingburgare på McD och så investerade vi inför julen 2011. Fyra rullar julpapper och ett ark julklappsetiketter på Rusta. Totalpris 25 kr. Nu är vi rustade (hahaha).

På vägen till dotterns familj i Kälby lyssnade vi på nya Absolute Music. Underströk bara känslan av att vara gammal. Kände inte ens igen varannan låt, och artistnamnen ska vi inte tala om. Robyn, Bo Kaspers Orkester och ett par till, OK. men vilka är alla de andra? Det kan väl inte bara vara one-hit-wonders på skivan? Har jag missat något? Troligen.
På vägen hem lyssnade vi igen på Sarah Dawn Finers jul-CD från i år. Den växer och växer. En av de bästa julskivorna på många år. Och vi vet. Vi är experter. Vi har köpt 3-4 stycken per år i många år nu.

Hemma igen och funderar över kvällsmaten. Dottern serverade smörgåsar istället för kaffebröd och det gör att tankarna på kvällens måltid är något dämpade. Kanske en apelsin eller två. Möjlgen en macka och te.

Det är kul med överraskningar bland julklapparna. Ni vet, när man får sådant man inte har haft med på önskelistan, men som man inser att man borde skrivit dit, om man bara vetat om de potentiella klaparnas existens.
Jag hade önskat mig några namngivna böcker, men ingen av dem fanns i Nordstan den dagen min fru köpte julklapparna till mig. (Samma dag som jag svettades i en TV-studio.) Så istället köpte hon två andra böcker, som hon trodde at jag skulle kunna gilla. En av dem är en biografi över Roald Dahl, närmare 600 sidor på engelska.
Jag har nått drygt 40 sidor in i den och är redan fångad. Min relation till herr Dahl har hittills varit mycket begränsad. Jag har för många år sedan läst hans fantastiska "Tales of the Unexpected" för att öva min engelska (rekommenderas varmt), och av hans barnböcker har jag bara stiftat bekantskap med SVJ (fast på engelska) och Häxorna (om jag minns rätt även den på engelska).
Och så skrev jag minst en låt till Brandbergsskolans uppsättning av den senare någon gång på 1980-talet. Häxor finns heter låten, och melodin knyckte jag från en walesisk folksång, "Chychod Wil a Mere" (som betyder Wills och Marys båt, men i min version blev det "Höxor finns"). Det var tydligen ett väldigt passande låtval, för Roald Dahl växte upp i Wales, strax utanför Cardiff.
Tur att jag har tagit drygt två veckors ledighet. Annars skulle jag nog inte hinna klart boken innan jag börjar arbeta igen. Då brukar läsandet avta. Men jag är starkt frestad att inkludera Great Missenden (där det finns ett museum om Dahl) på sommarens semesterkarta. Om frun protesterar får jag påminne henne om varfrån intresset kommer.

Har det senaste året gått ner en massa kilo genom tre regler: Inget godis, bara en portion när jag äter, massor av grönsaker. Försök hålla detta en julafton, med skumtomtar och chokladaskar på vardagsrumsbordet, och ett julbord med fler kötträtter än jag kan räkna till. Lägg dessutom till en bristande karaktärsstyrka när det gäller mat och katastrofen är ett faktum.
Tröstade mig med att jag skottat lite snö på morgonen och att det krävs viss ansträngning att öppna julklappar. Får väl ta en promenad, alternativt skotta garagetaket idag för att kompensera. Klimatkompensation är inte så svårt i förhållande till viktdito.

De kommersiella TV-kanalerna hade specialiserat sig på amerikanska julkomedier. Såg första halvan av Nu är det jul igen 2. Insåg rätt snart att det var den elaka rektorn som skulle bli tomtens nya fru. Sörjde därför inte för mycket när jag blev nedröstad till förmån för Kalle Ankas jul. Led som vanligt med stackars Pluto när han som vanligt mobbades av de samvetslösa, elaka ekorrarna Piff och Puff. På kvällen efter julklappsutdelningen såg jag Surviving Christmas, och gissade även där rätt på vilka som skulle bli kära.
Bommade hela Jul i Folkton (julbordet) och halva Sarah Dawn Finer-konserten. Hennes julskiva från i år är ett måste i alla musikintresserade hem.

Kommentera vad som står i tidningarna idag är inte möjligt. Det kommer inga! Så det så.

Och varför inte också Matildas tolkning av The Christmas Song. Minst lika bra.

Vädergudarna borde ta mer hänsyn. Vad är det för sätt att snöa på julaftonsmorgonen? Jag tröstar mig med att det var lätt puder och att den vall plogen ställde till med var högst minimal. Men -15 gjorde att det bet ordentligt i kinderna.
Egentligen är jag emot att handla på julafton, men vad gör man när en av gästerna vill ha revbensspjäll på julbordet, något vi tidigare hade valt bort. Samtidigt hann vi skaffa det äppelmos vi inte kom på att vi ska ha till skinka imorgon förrän efter ett glas vin.

Ordet Mellandagsrea verkar vara försvunnet ur det svenska språket. Idag annonseras det i tidningarna om en rea som börjar kl 0800 imorgon, på juldagen! Skäms! Är det meningen att man ska åka till varuhusen direkt efter julottan?
Kanske dags att återinföra någon form av lag om när butiker får ha öppet. Jag vill inte tillbaka till det tidiga 1960-talet när inte ens kioskerna fick ha öppet medan det pågick högmässa, men någon måtta får det vara. Vad blir det annars härnäst? Varför inte julklappsbytar timmar på julaftonskvällen?

Jag lämnar er med lite musik. Filmat på Torget i mellerud för drygt en vecka sedan. Det var kallt att spela gitarr den dagen. Men sångerskan är underbart bra. Matilda Lundström heter hon, bara 19 år.

Mobilen rignde igårkväll strax efter mitt insomnande. Ingen i andra änden när jag äntligen svarade. Kollade numret i morse. Går till en fotbollsklubb i Växjö (dock inte Öster). Andra eller tredje gången de har ringt fel till mig. Eller är det felringningar? De kanske är ute efter att värva mig. Knappast som spelare, men kanske som spe4aker, eller rent av som tränare. Jag är ju ändå Steg II-utbildad.

Hörde lillbrorsan på radion imorse. Han frick en mening i nyheterna. "Man får räkna med förseningar." Eller något sådant. Inget citat han kommer att gå till historien för. Roligare var den lutytrade tågresenär som intervjuades, som sa att allt under två dygn var OK. Han hade med sin flaska att kissa i och nödproviant så han inte skulle behöva äta sina medresenärer, som han tvingats till förra året.
Förresten är det fel att skylla allt på SJ. Andra brorsan skulle till Skåne igår med ett av de privata tågföretag som ska öka konkurrensen och på så sätt höja kvaliteten. De lyckades inte öppna dörrarna på sitt tågset, så det blev buss från Stockholm till Malmö och ankomst ca 9 timmar försenade. Informationen var enligt brorsan inte dålig, den var obefintlig. "Tur att de inte hade med en representant på bussen, för han/hon hade nog blivit lynchad."Ja, julen lockar fram det bästa ur oss alla. Fridens högtid.

Dan för dan och dags att storstäda. Går tyvärr inte att skjuta upp längre. Men jag har ett tips så man kan känna hur det går framåt. Skriv INTE bara "Städa!" på dagens göra-lis5ta. Dela istället upp det i delområden. T ex dammsug hallen, vattentorka sovrummet, damma trappan osv. Då kan man efter hand känna sig duktig, och även om man inte blir helt klar ser man att man gjort något.

15.30 igår packade jag ihop för julen och gick hem. Inte för att jag tycker illa om mitt jobb, men ändå. De närmaste 19 dagarna ska jag totalt göra två halvdagar och ett kvällsmöte. Dags för lite seriös avkoppling. Men först ska jag bara städa huset, skotta snö, betala räkningar, ta in julgranen ... Kanske hade varit lugnare att stanna på jobbet.

Att de båda Idol-idolerna Jay och Minnah får urusla betyg för sina skivor i dagens SvD är väl ingen högoddsare. Så går det när man ska snabbproducera skivor. Men de säljer nog som smör i solsken ändå. Ibland är det ju inte musiken på skivorna som avgör.
Glädjande att Rolf Jardemark får så fint betyg (4 av 6) för sin nya platta. Rolf var med på vår gitarrfestival i höstas och bodde en natt hyemma hos oss. En supertrevlig herre och fantastisk gitarrist. Den improviserade duett han och Matti Norlin avslutade fredagskvällen i vårt vardagsrum med var helt fantastiskt. Och detta av två som aldrig spelat ihop förut. Kolla in skivan!

Och om allt gick som planerat röstade riksdagen igår igenom betyg från årskurs 6. Men ingen av tidningarna orkar ens nämna det idag.
Jag var med när betrygen i sexan avskaffades. I den sjätteklass jag hade våren 1979 röstade föräldrarna igenom att vi skulle be om dispens från Länsskolnämnden för att eleverna skulle slippa betyg. Vi fick dispensen. Året efter kom Lgr 80 och melloanstadiebetygen försvann. 30 år senare är de tillbaka. Verkligen ingen som kommer ihåg de starka argument vi hade för att ta bort dem?
Enda gången jag satt betyg i sexan var våren 1976 då jag betygsatte fem sjätteklasser på Fornuddens och Hanvikens skola i musik. Jag hade totalt 19 klasser och det var lite svårt att hålla alla mina 419 elever i huvudet. Speciellt gällde detta sexorna som jag bara träffade 40 minuter i veckan.
Så när jag någon timme för deadline satt och fyllde i betygskatalogen på en av skolorna upptäckte jag att mina anteckningar var ofullständiga. En av eleverna i betygskatalogen saknades i mina papper. Vad skulle jag göra? Det fanns ingen hemma som kunde leta fram uppgiften åt mig och betygen skulle in nu!
Jag tänkte hårt och kom fram till följande: Om eleven antingen varit en stjärna värd femma, eller så dålig att en etta var motiverad skulle jag minnas honom. Detsamma gällde stark fyra eller svag tvåa. Eftersom jag inte gjorde det kunde en trea inte vara helt fel. (Och detta stämde visade det sig)
Så nmoggrant satte vi betyg förr i tiden.

Har träningsvärk i både armar och ben. Två dagars intensivt skottande tar ut sin rätt. Inser att jag inte är tonåring längre. Men man får se det positivt. Vem behöver betala för gymkort när den aqllsidiga muskelträningen finns precis utanför dörren.

Var i Göteborg i förrgår och spelade in TV. Ska få vara med i "Vem vet mest". Får dock inte avslöja hur det gick. Alla deltagare fick före inspelningen skriva på kontrakt om detta. Men det var roligt att studera organisationen kring inspelningen, och framför allt hur väl SVT tar hand om sina deltagare.
Vi deltagare lärde också känna varandra (eller några av de andra) och vi hade en hel del roliga diskussioner före och i pauserna. Som det där med rättvisa. I Postkodmiljonären vinner man 10 000 kr efter fyra löjligt lätta flervalsfrågor, med möjlighet till hjälp från publiken och vänner, samt obegränsad betänketid. En av 48 deltagare vinner 10 000 kr i Vem vet mest, efter två hela program, ett otal frågor där man på varje får tänke i 3 sekunder innan man ska svara. Inte konstigt att vi kände oss lite överlägsna de potentiella miljonärerna.
Förresten är frågesport på TV som riktig korsordslösning. Man gör det inte för pengarnas skull, utan för utmaningen.

Läser med stor sorg i hjärtat att Tommy Koverhult, en av Sveriges bästa tenorsaxofonister, har dött. I min relativa ungdom spelade jag mycket med visprästen Lars-Åke Lundberg. Då och då hade han även med andra musiker, och då ofta Tommy K och kontrabassisten Torbjörn Hultkrants. var en underbar upplevelse att få spela med dessa herrar. Det mest njutbara var det avsnitt i gudstjänsten/konserten där de improviserade fritt över en bibeltext. Tänk att sitta mitt emellan, med tenorsaxofonen i ena örat och kontrabasen i den andra, och lyssna på två av Sveriges bästa musiker. Tala om stereoeffekt.
Jag minns särskilt en inspelning i en studie på Sveavägen under tidigt 1970-tal. Vi skulle göra ett kassettband till en sångbok. På några få timmar satte vi med Lars-Åke och en väl repeterad barnkör 17 låtar. Allt gjordes live. Trots att de inte sett noterna i förväg klarade Tommy och Torbjörn det mesta i första tagningen. Det var tider det.

Man tror inte sina ögon när man ser temperaturen bilens datasystem tar fram. -21. Vi lever väl inte i Sibirien eller? Nåja. När jag körde hem var det bara -16, så det kanske är en värmebölja på väg.

Skulle egentligen åkt till Uddevalla för en ukuleleträff ikväll. Men har sovit lite halvdåligt ett par nätter så en timme i bil i varje riktning och sen hemkomst verkar inte så lockande, även om ukulelespelet är det. Dessutom skule jag i så fall tvinga frun att gå hem från stationen ikväll. Dryga kvartens promenad i cirka -20 är inget jag vill utsätta henne för.

Nu återstår det stora problemet. Vad ska jag äta? ag kan göra ugnsstekt fisk, a la engelsk fish@chips, värme en portion ärtsoppa, eller ta lite av den överblivna fläskkotlett biten och pasta till. Livet är fullt av svåra val.