Graham Gouldman
Det finns pop- och rocktexter som är ren poesi, eller vad sägs om följande citat:
”Bus stop / Wet day / She's there / I say / Please share my umbrella
Bus stop / Bus goes / She stays / Love grows / Under my umbrella”
Det märks att låtskrivarens pappa var poet och dramatiker, och enligt uppgift hjälpte sonen med texterna till de tidiga låtarna.
Historien börjar, enligt Graham Nash biografi ”Wild Tales”, när Graham blir uppringd en före detta arbetsgivare som berättar att hans granne nästan driver honom galen med sitt tjat om sonens låtskrivande. ”Han är säkert urusel, men kan ni inte åka dit och lyssna på honom?”
Graham, Tony Hicks och Allan Clarke åker dit och Graham berättar hur de satt i ett vardagsrum i en finare del av Manchester, bestämda att vara tuffa mot den tonåring de mötte. ”Give me your best shot!”
Killen tog upp en gitarr och spelade just ”Bus Stop”. Hollies-trion var helt förstummade. Det var ju en potentiell hit som skulle passa gruppen perfekt. Så de bad honom att spela en till. De fick höra ”Look Through Any Window”. Ny hit? Hollies släppte den först och nådde fjärdeplatsen på Englandlistan. Bus Stop nådde femteplatsen och blev Hollies första 10-i-topp-hit i USA.
Men berättelsen är knappast helt sann. Nash talar om att de mötte en 15-åring, men Gouldman var vid den tidpunkten 18 eller 19. Dessutom hade han redan tidigare skrivit ”For Your Love” för sin egen grupp, men de fick inget skivkontrakt. Yardbirds plockade upp låten i stället och nådde en tredjeplats i England med den, och de fick också en hit med Gouldmans ”Hearts Full of Soul” som kom tvåa.
Mötet mellan Gouldman och Hollies ägde, enligt Brian Southalls Holliesbiografi ”The Long Road”, rum först efter att ”Look Through Any Window” varit en hit. ”Bus Stop” spelade Gouldman, enligt egen utsago, för dem på en toalett i Stoke en kväll när hans band The Mockingbirds var förband till Hollies. Låten hade han skrivit på en buss i Manchestertrakten.
Herman’s Hermits kom senare sjua med Gouldmans ”No Milk Today”. Därefter följde ett antal hitlåtar för olika artister.
1970 hade gruppen Hotlegs, besående av Eric Stewart, Lol Creme och Kevin Godley, en stor hit med ”Neanderthal Man”, deras enda. När de skulle ut på turné anslöt Gouldman som bassist.
Gruppen gjorde några skivor till, men det blev inga fler hits. Men de disponerade en egen studio där de kunde arbeta fritt.
I september 1972 dök ”Donna” upp på Englandslistan med en dittills helt okänd grupp, 10CC. Allmänt tippades att det var Jonathan King som låg bakom, eftersom den var utgiven på hans skivbolag och att han var känd för att ge ut skivor under olika alias. Men experterna hade fel. Gruppen existerade faktiskt. ”Donna” nådde andraplatsen och uppföljaren ”Rubber Bullets” blev den första av tre listettor för dem.
De gjorde fyra album med originalsättningen, varav de två första, ”10CC” och ”Sheet Music”, tillhör mina absoluta favoriter. Godley och Creme lämnade lämnade efter den fjärde skivan. Gouldman och Stewart fortsatte med nya medlemmar och fick hits med bland annat ”The Things We Do for Love” och ”Dreadlock Holiday”. Albumen ”Deceptive Bends” och ”Bloody Tourists” nådde båda tredjeplats på den engelska albumlistan.
1981 lånades Andrew Gold in för att hjälpa till med 10CCs ”Ten out of 10”. När gruppen sedan lade ner föreslog Gold att han och Gouldman skulle skriva ihop. Resultatet blev duon Wax. 1986-1989 hann de med tre album, varav det andra, ”American English”, slog bäst. Där fanns bland annat deras stora hit, ”Bridge to You Heart”. Men mina favoriter är titellåten och ”In Some Other World”.
10CC återvände 1991 för ett album med de fyra originalmedlemmarna. Det ses dock som ett Stewart/Gouldman-projekt med Creme och Godley som gäster. Bandet turnerade i mitten på decenniet med Stewart och Gouldman. 1999 hoppade Stewart av och Gouldman blev enda originalmedlemmen. Den uppsättningen turnerar regelbundet och bjuder på en kavalkad av hits, med några nyare låtar insprängda. Senast de var i Sverige var hösten 2024 med framträdanden i Göteborg, Karlstad och Stockholm. Gouldman gör också en del soloframträdanden med akustisk gitarr och gamla hits.
Jag har sett 10CC live tre gånger, med tre olika uppsättningar. Runt 1975, efter tredje albumet ”Original Soundtrack”, 1977 på Hammersmoth Odeon i London (numera känt som Apollo), där de spelade ”Deceptive Bends”, och i höstas i Karlstad. Härliga upplevelser alla tre.
Hur man än ser på det måste Graham Gouldman anses vara en av de stora låtskrivarna i popens och rockens historia.
Nördfakta:
När 10CC turnerade efter tredje albumet hade de med förinspelade körer när de körde ”I’m Not in Love”. Några av de främsta kritikerna av detta tilltag var Queen. Jag såg Queen lite senare på Johanneshov i Stockholm. Den stora frågan var hur de skulle kunna klara av ”operapartiet” i ”Bohemian Rhapsody” på scen. De löste det genom att hela bandet lämnade scenen när man kom till den delen av låten. Det hela spelades upp i högtalarna, och sedan kom bandet tillbaka till den sista delen.
10CC och Lovin Spoonful har en sak gemensamt. Båda namnen anspelar på den mängd sperma en man släpper ut vid en orgasm.
